Artros utan medicin – Är det möjligt?

Innehållsförteckning

• Frågan som allt fler ställer
• Vad forskningen faktiskt visar
• Träning – den mest effektiva icke-medicinska metoden
• Andra metoder som fungerar utan medicin
• Vad fungerar inte?
• En realistisk plan utan medicin
• Vanliga frågor
• Sammanfattning

Ja, det är möjligt att hantera artros utan medicin. Forskning visar att träning ger likvärdig smärtlindring som smärtstillande läkemedel – men utan biverkningarna [1]. Internationella riktlinjer rekommenderar numera träning och utbildning som förstahandsinsats vid artros, före läkemedel. Det innebär inte att medicin är onödig för alla, men för många är den inte nödvändig.

Frågan som allt fler ställer

Under årtionden var smärtstillande tabletter det självklara svaret på artros. Ont i knät? Ta en tablett. Stel höft? Öka dosen. Men den bilden håller på att förändras – och det är forskningen som driver förändringen.

Allt fler personer med artros söker alternativ till långvarig medicinering. Skälen varierar: biverkningar av antiinflammatoriska läkemedel, en önskan om mer kontroll, eller helt enkelt att medicinerna inte hjälper tillräckligt. Och forskningen ger dem rätt att fråga.

I den här artikeln följer vi den vetenskapliga resan – från de första studierna som visade träningens kraft, till dagens tydliga riktlinjer. Läs gärna vår kompletta guide till artros och ledhälsa för en bredare bild.

Vad forskningen faktiskt visar

År 2014 publicerade den ansedda tidskriften Annals of the Rheumatic Diseases en studie som blev en vändpunkt. Forskarna jämförde effekten av träning med smärtstillande läkemedel vid knä- och höftartros. Resultatet: träning var lika effektivt som paracetamol och antiinflammatoriska medel för att minska smärta [1].

Men det var bara början. Sedan dess har flera stora systematiska översikter bekräftat bilden:

• Cochrane-sammanställningen 2015 (över 50 studier): Träning minskar smärta och förbättrar funktion vid knäartros med kliniskt betydelsefull effekt [2].
• OARSI:s riktlinjer 2019: Den internationella artrosorganisationen rekommenderar träning som kärna i all artrosvård – före medicin, injektioner och kirurgi [3].
• Socialstyrelsen 2021: Svenska nationella riktlinjer lyfter fram träning och utbildning som grundläggande insatser vid artros [4].

Det som överraskade forskarna

En sak stack ut i studierna: träning gav inte bara smärtlindring – den förbättrade också funktion, livskvalitet och mental hälsa. Läkemedel däremot påverkade bara smärtan, och ofta med avtagande effekt över tid. Dessutom har långvarig användning av antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) kopplats till mag-tarmbesvär, hjärt-kärlrisker och njurpåverkan [5].

Forskningen ställde plötsligt den självklara frågan: om träning fungerar lika bra som medicin – men utan biverkningar – varför är inte träning förstahandsvalet?

Idag är det just det. Träning är den bästa insatsen vid artros, enligt alla stora internationella riktlinjer.

Träning – den mest effektiva icke-medicinska metoden

Träning vid artros handlar inte om att springa maraton eller lyfta tungt. Det handlar om rätt rörelser, regelbundet, med gradvis ökad belastning. Här är de tre komponenterna som forskningen stödjer starkast:

Styrketräning

Starka muskler runt en artrosled fungerar som stötdämpare. De avlastar brosket och stabiliserar leden. Forskning visar att styrketräning ensamt kan minska artrossmärta med 30-40 procent [2].

Du behöver inte gym. Styrketräning hemma för 60+ ger utmärkt effekt med enkla övningar. Om du har knäbesvär finns specifika övningar för att stärka knäna hemma, och vid höftartros finns övningar för starkare höfter.

Rörlighetsträning

Stela leder rör sig mindre – vilket leder till mer stelhet. Dagliga rörlighetsövningar bryter den onda cirkeln. Särskilt på morgonen, när stelheten är som värst, kan enkla rutiner göra stor skillnad.

Konditionsträning

Promenader, cykling eller simning förbättrar blodcirkulation till lederna och bidrar till viktkontroll. Du behöver inte pressa dig – 20-30 minuters aktivitet de flesta dagar i veckan räcker.

Hur vet du att du gör rätt?

Att skilja mellan god och dålig smärta är avgörande. Viss smärta under och efter träning är normalt och ofarligt. Men om smärtan är värre dagen efter har du gjort för mycket. Lär dig 24-timmarsregeln och du kan träna tryggt.

Andra metoder som fungerar utan medicin

Träning är grunden, men flera kompletterande metoder har vetenskapligt stöd:

Vikthantering: Varje kilo extra kroppsvikt belastar knäleden med 3-4 kilo extra [6]. Att gå ner 5-10 procent i vikt kan ge märkbar smärtlindring – ofta lika stor effekt som medicin.

Värme och kyla: Värme och kyla vid artros kan lindra smärta och stelhet. Värme före träning ökar rörligheten. Kyla efter aktivitet minskar eventuell svullnad.

Utbildning och kunskap: Att förstå sin artros minskar rädsla och ökar motivationen att röra sig. Forskning visar att personer som förstår att artros inte förvärras av rätt träning tränar mer och mår bättre.

Stresshantering: Kronisk smärta och stress förstärker varandra. Avslappning, medveten andning och god sömn bidrar till smärtlindring.

Vad fungerar inte?

Lika viktigt som att veta vad som hjälper är att undvika metoder utan evidens:

• Glucosamin och kondroitin: Trots stor popularitet visar forskning svagt eller inget stöd. OARSI avråder från dessa kosttillskott vid artros [3].
• Magnetterapi och ultraljud: Saknar övertygande vetenskapligt stöd vid artros.
• Passiv vila: Vila kan kännas skönt i stunden men försämrar artros på sikt. Leder behöver rörelse för att brosket ska få näring.
• Enbart stretching: Stretching kan lindra stelhet tillfälligt men bygger inte styrka – och det är styrka som skyddar leden.

Det innebär inte att dessa metoder aldrig kan ge subjektiv lindring. Men om du söker strategier med stark evidens ska fokus ligga på träning, viktkontroll och utbildning.

En realistisk plan utan medicin

Att hantera artros utan medicin kräver inte perfektionism – det kräver regelbundenhet. Här är en realistisk plan:

Vecka 1-2: Börja enkelt

• 10 minuters rörlighetsövningar varje morgon
• Kort promenad varje dag (börja med det du klarar)
• Lär dig om din artros – vad artros faktiskt är och varför rörelse hjälper

Vecka 3-6: Bygg styrka

• Lägg till styrkeövningar 2-3 gånger per vecka
• Öka promenader gradvis
• Använd värme före och eventuellt kyla efter träning

Vecka 7-12: Hitta din rytm

• Du har nu en rutin som fungerar
• Öka belastning gradvis
• Notera förbättringar i vardagsfunktion

Vecka 12+: Underhåll och utveckling

• Fortsätt med ditt program – effekten kvarstår så länge du tränar
• Justera vid behov (vissa veckor mer, andra mindre)
• Om du stöter på problem, överväg ett besök hos fysioterapeut för ny input

En viktig nyans

Att hantera artros utan medicin är ett realistiskt mål för många – särskilt vid mild till måttlig artros. Men det betyder inte att medicin är “dåligt” eller ska undvikas till varje pris. Ibland behövs smärtstillande för att du ska kunna börja träna. Det viktiga är att medicin inte blir enda strategin. Rådgör alltid med din läkare om du funderar på att ändra medicinering. Och vet när du bör söka vård för ledbesvär.

Vanliga frågor om artros utan medicin

Kan man hantera artros helt utan medicin?

Ja, många med mild till måttlig artros klarar sig utan medicin genom regelbunden träning, vikthantering och anpassad aktivitet. Forskning visar att träning ger likvärdig smärtlindring som vanliga smärtstillande – men med fler positiva sidoeffekter.

Vad är bäst mot artros – träning eller medicin?

Internationella riktlinjer rekommenderar träning som förstahandsval. Träning ger smärtlindring, förbättrad funktion, bättre livskvalitet och mental hälsa – utan biverkningar. Medicin kan komplettera vid behov.

Vilken typ av träning är bäst vid artros?

En kombination av styrketräning, rörlighetsövningar och konditionsträning ger bäst resultat. Börja med 2-3 pass i veckan och öka gradvis. Det viktigaste är att du hittar en form du kan hålla i över tid.

Är det farligt att sluta med artrosmedicin?

Ändra aldrig medicinering utan att prata med din läkare. Många kan trappa ner medicin när de byggt upp sin träning, men det ska ske gradvis och i samråd med vården.

Hur lång tid tar det innan träning hjälper?

De flesta märker förbättring efter 6-8 veckor. Full effekt ses ofta efter 12 veckor. Nyckeln är att fortsätta – effekten kvarstår så länge du tränar regelbundet.

Fungerar kosttillskott som glucosamin?

Forskningen visar svagt eller inget stöd för glucosamin och kondroitin vid artros. Internationella riktlinjer avråder från dessa tillskott [3]. Träning har avsevärt starkare evidens och bör prioriteras.

Sammanfattning

• Träning ger likvärdig smärtlindring som läkemedel vid artros – men utan biverkningar
• Internationella riktlinjer rekommenderar träning som förstahandsval, före medicin
• Styrketräning, rörlighet och kondition i kombination ger bäst resultat
• Viktkontroll, värme/kyla och kunskap kompletterar träningen
• Glucosamin och passiv vila saknar vetenskapligt stöd
• Rådgör med din läkare innan du ändrar medicinering – men vet att alternativ finns

Hantera din artros – på dina villkor

Ledhälsa ger dig ett forskningsbaserat träningsprogram anpassat efter din led och dina förutsättningar. Med animerade illustrationer, automatisk progression och ett motiverande belöningssystem kan du hantera din artros utan att vara beroende av klinikbesök eller medicinering.

→ Testa Ledhälsa gratis i 7 dagar

Källor

1. Uthman OA, et al. (2013). “Exercise for lower limb osteoarthritis: systematic review incorporating trial sequential analysis and network meta-analysis.” BMJ, 347, f5555.
2. Fransen M, et al. (2015). “Exercise for osteoarthritis of the knee: a Cochrane systematic review.” British Journal of Sports Medicine, 49(24), 1554-1557.
3. Bannuru RR, et al. (2019). “OARSI guidelines for the non-surgical management of knee, hip, and polyarticular osteoarthritis.” Osteoarthritis and Cartilage, 27(11), 1578-1589.
4. Socialstyrelsen (2021). “Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar.” Stöd för styrning och ledning.
5. Coxib and traditional NSAID Trialists’ Collaboration (2013). “Vascular and upper gastrointestinal effects of non-steroidal anti-inflammatory drugs.” The Lancet, 382(9894), 769-779.
6. Messier SP, et al. (2013). “Effects of intensive diet and exercise on knee joint loads.” JAMA, 310(12), 1263-1273.

---

Ledhälsa är ett träningsstöd och friskvårdsverktyg, inte en medicinsk produkt. Vid allvarliga eller försämrade besvär, kontakta vården.