Artros och inflammation – Sambandet förklarat

Forskningen avslöjade en dold process i artrosleden

Artros handlar inte bara om slitage – det pågår en låggradig inflammation i leden som driver skadeprocessen framåt. Den insikten har förändrat hela forskningsfältet under de senaste tjugo åren. I den här artikeln berättar vi om den vetenskapliga resan från “artros är bara nötning” till dagens förståelse av inflammationens centrala roll – och vad det betyder för dig som vill ta kontroll över din ledhälsa.

Innehållsförteckning

Den gamla bilden: rent mekaniskt slitage
Paradigmskiftet: inflammationen ingen letade efter
Artros kontra artrit – två helt olika processer
Cytokiner: de osynliga budbärarna
Den onda cirkeln i leden
Träning – kroppens egen antiinflammatoriska medicin
Kost, vikt och inflammation
Vanliga frågor
Sammanfattning

Den gamla bilden: rent mekaniskt slitage

Fram till 1990-talet betraktades artros som en ren förslitningssjukdom. Brosket i leden nöttes ned med åren – ungefär som sulorna på ett par skor. Det var en enkel och tilltalande förklaring. Men den hade ett problem: den stämde inte med verkligheten.

Om artros bara handlade om mekanisk nötning borde alla med tunt brosk ha lika mycket ont. Men så var det inte. Röntgenbilder visade kraftiga broskförändringar hos personer helt utan besvär, och tvärtom – personer med svår smärta kunde ha helt normala röntgenbilder [1]. Något annat pågick i leden.

Som vi beskriver i artikeln om vad artros är, påverkas hela leden vid artros – inte bara brosket. Muskler, ledkapsel, ledvätska och ben förändras alla. Men den pusselbit som saknades var inflammationen.

Paradigmskiftet: inflammationen ingen letade efter

I början av 2000-talet började forskargrupper runt om i världen hitta förhöjda nivåer av inflammatoriska ämnen i ledsvätskan hos personer med artros. Det var inte den kraftiga, hettande inflammationen som man ser vid ledinfektioner eller reumatoid artrit. Det var något mer lågmält – en låggradig inflammation som pågick tyst under ytan, vecka efter vecka, månad efter månad [2].

Tänk dig skillnaden mellan en öppen eld och en glödande kolbädd. Artrit är den öppna elden – akut, intensiv, svår att missa. Artros inflammation liknar kolbädden – den syns knappt, men den värmer obönhörligt och bryter sakta ner vävnaden runt sig.

Den här låggradiga inflammationen visade sig inte vara en bieffekt av artros. Den var en aktiv del av sjukdomsprocessen. Inflammationsämnen bröt ner brosk, retade smärtreceptorer och förändrade ledvätskans sammansättning. Forskare vid bland annat Lunds universitet och universitetet i Oxford visade att inflammationen kunde pågå i åratal – långt innan brosket blivit tillräckligt skadat för att synas på röntgen [1][2].

Det var ett paradigmskifte. Artros gick från att betraktas som en passiv nedbrytningsprocess till en aktiv sjukdom med inflammatoriska mekanismer. Och med den insikten öppnades nya möjligheter att påverka förloppet.

Artros kontra artrit – två helt olika processer

Eftersom båda tillstånden involverar inflammation och smärta i lederna är det lätt att blanda ihop dem. Men artros och artrit (som reumatoid artrit) har helt olika orsaker och mekanismer.

	Artros	Artrit (reumatoid artrit)
Grundorsak	Mekanisk belastning, ålder, tidigare skador	Autoimmun – immunförsvaret angriper leden
Inflammationstyp	Låggradig, kronisk	Akut, kraftig
Vilka leder	Ofta knä, höft, händer – asymmetriskt	Ofta små leder i händer och fötter – symmetriskt
Morgonstelhet	Under 30 minuter	Över 60 minuter
Svullnad	Måttlig, periodvis	Uttalad, ihållande

Vid artrit attackerar immunförsvaret kroppens egen ledvävnad, vilket ger kraftig inflammation, svullnad och ibland feber. Vid artros är inflammationen sekundär – den triggas av mekanisk stress, broskfragment och andra nedbrytningsprodukter som irriterar ledhinnan [3].

Det är en viktig skillnad. Vid artrit behövs ofta immunhämmande mediciner. Vid artros är träning den mest effektiva metoden, just för att den angriper inflammationen via andra vägar – vilket vi kommer till snart.

Läs mer om vad som verkligen händer i en artrosled i vår guide till artros och ledhälsa.

Cytokiner: de osynliga budbärarna

Vad driver egentligen inflammationen vid artros? Svaret finns i en grupp signalämnen som kallas cytokiner. Du kan tänka på dem som cellernas sms-meddelanden – de skickar instruktioner mellan celler och styr kroppens reaktioner.

De tre viktigaste aktörerna i artrosleden är:

Interleukin-1 (IL-1) – aktiverar enzymer som bryter ner brosket och hindrar broskceller från att reparera skadan
TNF-alfa – ökar smärtkänsligheten i leden och driver på inflammationsprocessen
Interleukin-6 (IL-6) – har en dubbelroll: i leden bidrar den till nedbrytning, men när den frisätts av muskler vid träning har den istället en antiinflammatorisk effekt [4]

Dessa cytokiner frisätts av inflammationsceller i ledhinnan, men också av broskceller som är stressade eller skadade. Det som gör situationen extra besvärlig är att cytokinerna inte bara orsakar skada – de skapar också en självförstärkande process.

Den onda cirkeln i leden

Här blir det tydligt varför artros kan vara så svår att hantera utan rätt insatser. Inflammationen i artrosleden följer ett mönster som forskare beskriver som en “ond cirkel” [2]:

Mekanisk belastning eller skada startar processen – broskfragment frigörs i leden
Ledhinnan reagerar – inflammationsceller aktiveras och frisätter cytokiner (IL-1, TNF-alfa)
Cytokinerna bryter ner brosk – enzymer attackerar broskstrukturen
Fler fragment frigörs – som i sin tur triggar mer inflammation
Smärtan ökar – du rör dig mindre
Musklerna försvagas – leden får sämre stöd och utsätts för ojämn belastning
Ny skada uppstår – och cirkeln börjar om

Det är som ett snöbollsproblem. Utan motåtgärder rullar processen vidare i sin egen takt. Men den goda nyheten är att cirkeln går att bryta – på flera ställen samtidigt. Den mest kraftfulla åtgärden? Rörelse.

Om du undrar om du kan träna när leden är svullen och inflammerad – svaret är oftast ja, med rätt anpassning.

Träning – kroppens egen antiinflammatoriska medicin

Här kommer den mest fascinerande delen av forskningen. Under lång tid visste man att träning hjälpte vid artros, men inte riktigt varför. Man antog att det handlade om starkare muskler och bättre stabilitet. Det stämmer – men det är bara halva sanningen.

Under 2000-talet upptäckte den danska forskaren Bente Klarlund Pedersen och hennes team att arbetande muskler frisätter egna signalämnen, så kallade myokiner [4]. Myokiner är cytokinernas motsatser – de dämpar inflammation istället för att driva på den.

IL-6-paradoxen

Det mest överraskande fyndet gäller just IL-6. I artrosleden är IL-6 en skadlig inflammationsdriver. Men när IL-6 frisätts av muskler under träning har den rakt motsatt effekt – den triggar frisättning av antiinflammatoriska ämnen som IL-10 och IL-1ra, vilka dämpar den kroniska inflammationen [4].

Det är som att samma molekyl byter roll beroende på var den kommer ifrån. Forskare kallar detta “IL-6-paradoxen” och det förklarar varför regelbunden fysisk aktivitet har en så kraftfull antiinflammatorisk effekt.

Praktisk effekt

Studier visar att tolv veckors regelbunden träning sänker nivåerna av inflammationsmarkörer i blodet med 20–30% hos personer med artros [5]. Det handlar inte om extrema insatser – måttlig styrketräning två till tre gånger i veckan räcker. Forskning från det svenska BOA-registret (Bättre Omhändertagande av patienter med Artros) bekräftar att strukturerad träning ger smärtlindring och funktionsförbättring som håller över tid.

Det här är inte en myt om artros – det är vetenskap med starkt forskningsstöd.

Kost, vikt och inflammation

Träning är det mest effektiva verktyget mot inflammation vid artros. Men det finns två andra faktorer som spelar stor roll: kost och kroppsvikt.

Antiinflammatorisk kost

Medelhavskost – rik på omega-3-fettsyror, grönsaker, bär, nötter och olivolja – har i flera studier kopplats till lägre nivåer av inflammationsmarkörer som CRP och IL-6 [6]. Det handlar inte om mirakeldieter, utan om ett konsekvent matmönster som ger kroppen de byggstenar den behöver.

Livsmedel med dokumenterad antiinflammatorisk effekt:

Fet fisk (lax, makrill, sill) – omega-3-fettsyror som EPA och DHA
Gröna bladgrönsaker – antioxidanter och vitamin K
Bär (blåbär, hallon) – polyfenoler som dämpar inflammation
Nötter och frön – hälsosamma fetter och magnesium
Olivolja – oleocanthal, som har liknande effekt som ibuprofen i laboratorieförsök

Läs mer om livsstilsvanor som stödjer friska leder.

Övervikt och inflammation

Fettvävnad är inte bara energilagring – den är ett aktivt organ som producerar inflammatoriska cytokiner, särskilt TNF-alfa och IL-6 [3]. Det förklarar något som länge förbryllade forskarna: varför övervikt ökar risken för artros inte bara i knä och höft (som bär kroppsvikten) utan även i händerna.

Svaret är att övervikt driver systemisk inflammation – inflammation i hela kroppen. Varje kilo för mycket innebär inte bara extra belastning på lederna, utan också en högre dos inflammationssignaler. Och omvänt: viktminskning på bara fem till tio procent kan minska inflammationen märkbart och lindra artrossymtom [5].

Läs mer om optimal vikt för ledhälsa.

Vanliga frågor

Är artros en inflammatorisk sjukdom?

Artros innebär låggradig, kronisk inflammation – men det är inte samma typ av inflammation som vid artrit. Vid artros är inflammationen subtil och långsam, driven av mekanisk belastning och nedbrytningsprodukter i leden.

Vad är skillnaden mellan artros och artrit?

Artros orsakas främst av mekaniskt slitage och har låggradig inflammation. Artrit, som reumatoid artrit, är en autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper lederna och orsakar kraftig akut inflammation.

Kan träning minska inflammation vid artros?

Ja. Forskning visar att regelbunden träning frisätter antiinflammatoriska ämnen (myokiner) som dämpar den låggradiga inflammationen i lederna. Träning är en av de mest effektiva metoderna för att hantera inflammation vid artros.

Vilken kost dämpar inflammation vid artros?

Medelhavskost med omega-3-rika livsmedel som fet fisk, nötter och olivolja har visat sig minska inflammationsmarkörer. Grönsaker, bär och fullkorn bidrar också med antioxidanter som motverkar inflammation.

Påverkar övervikt inflammationen vid artros?

Ja, fettvävnad producerar inflammatoriska signalämnen som IL-6 och TNF-alfa. Det förklarar varför övervikt ökar risken för artros även i leder som inte bär kroppsvikt, som händerna.

Hur lång tid tar det innan träning ger antiinflammatorisk effekt?

Redan efter enstaka träningspass frisätts antiinflammatoriska myokiner. Men för varaktig effekt behövs regelbunden träning under minst sex till åtta veckor, två till tre gånger per vecka.

Sammanfattning

Artros är inte bara mekaniskt slitage – låggradig inflammation driver aktivt skadeprocessen framåt
Artros och artrit är helt olika tillstånd – artros har subtil kronisk inflammation, artrit har akut immundriven inflammation
Cytokiner som IL-1, TNF-alfa och IL-6 är centrala inflammationsdrivare i artrosleden
En ond cirkel uppstår – skada triggar inflammation som triggar mer skada
Träning är antiinflammatorisk – musklernas myokiner dämpar den kroniska inflammationen
IL-6-paradoxen – samma molekyl som skadar i leden skyddar när den frisätts av muskler
Kost och vikt spelar roll – medelhavskost dämpar och övervikt förstärker inflammationen
Cirkeln går att bryta – med regelbunden träning, bra kost och viktkontroll

Ta kontroll över inflammationen i dina leder

Ledhälsa hjälper dig att komma igång med träning som forskningen visar dämpar inflammation och stärker lederna. Du gör en kort funktionsbedömning, får ett anpassat program med animerade illustrationer och följer din progression – allt i din egen takt.

Gör en kostnadsfri funktionsbedömning (3 minuter)
Få ditt personliga träningsprogram
Börja träna – appen guidar dig steg för steg

Starta din kostnadsfria funktionsbedömning

Källor

[1] Hunter, D. J., & Bierma-Zeinstra, S. (2019). “Osteoarthritis.” The Lancet, 393(10182), 1745-1759.

[2] Berenbaum, F. (2013). “Osteoarthritis as an inflammatory disease (osteoarthritis is not osteoarthrosis!).” Osteoarthritis and Cartilage, 21(1), 16-21.

[3] Robinson, W. H., et al. (2016). “Low-grade inflammation as a key mediator of the pathogenesis of osteoarthritis.” Nature Reviews Rheumatology, 12(10), 580-592.

[4] Pedersen, B. K., & Febbraio, M. A. (2012). “Muscles, exercise and obesity: skeletal muscle as a secretory organ.” Nature Reviews Endocrinology, 8(8), 457-465.

[5] Messier, S. P., et al. (2013). “Effects of intensive diet and exercise on knee joint loads, inflammation, and clinical outcomes among overweight and obese adults with knee osteoarthritis.” JAMA, 310(12), 1263-1273.

[6] Dyer, J., et al. (2017). “The role of diet in the management of osteoarthritis: a narrative review.” Rheumatology International, 37(12), 2029-2042.

Ledhälsa är ett träningsstöd och friskvårdsverktyg, inte en medicinsk produkt. Vid allvarliga eller försämrade besvär, kontakta vården.