Vad är artros? Symtom, orsaker och stadier

Artros är inte bara slitage – det är en sjukdom i hela leden

Artros innebär att brosket i en led gradvis tunnas ut och att ledstrukturen förändras. Det är den vanligaste ledsjukdomen i världen och drabbar främst personer över 60. Men artros handlar inte bara om nött brosk – forskning visar att hela leden påverkas, inklusive muskler, ledkapsel och ben. Och det viktigaste: det finns mycket du kan göra åt det.

Innehåll

Frågan som förändrade synen på artros
Vad händer egentligen i en led med artros?
Symtom – så känns artros
Artros stadier – från tidigt till avancerat
Orsaker och riskfaktorer
Artros eller artrit – vad är skillnaden?
Vad säger forskningen om att hantera artros?
Vanliga frågor om artros
Sammanfattning

Frågan som förändrade synen på artros

Under lång tid betraktade forskare artros som en oundviklig del av åldrandet. Brosket nöts – punkt slut. Men i början av 2000-talet ställde forskare vid Lunds universitet en till synes enkel fråga: Om artros bara handlar om mekaniskt slitage, varför har vissa personer med kraftigt skadat brosk ingen smärta alls?

Frågan ledde till en serie studier som i grunden förändrade vår förståelse av sjukdomen. Professor Ewa Roos och hennes kollegor visade att artros inte är en isolerad brosksjukdom – det är en sjukdom i hela leden [1]. Muskler försvagas, ledhinna blir inflammerad, benstrukturen förändras. Allt hänger ihop.

Den här insikten fick enorma praktiska konsekvenser. Om artros bara var brosk som nöts ned, kunde ingenting göras förutom att vänta på en ny led. Men om hela leden är inblandad – inklusive muskler och vävnader som kan stärkas – då öppnar sig helt andra möjligheter.

Och det är precis vad forskningen sedan dess har bekräftat.

Vad händer egentligen i en led med artros?

En frisk led fungerar som ett välsmort maskineri. Brosk täcker benändarna och ger en nästan friktionsfri yta. Ledvätska smörjer och ger näring till brosket. Muskler och senor håller leden stabil.

Vid artros störs den här balansen gradvis:

Brosket tunnas ut. Det förlorar sin elasticitet och förmåga att fördela belastning jämnt. Små sprickor uppstår på ytan.
Benet under brosket reagerar. Kroppen försöker kompensera genom att bilda nytt ben, ibland i form av benpålagringar (osteofyter) runt leden.
Ledhinnan blir irriterad. Inflammation i perioder gör att leden svullnar och blir varm. Det är inte samma typ av inflammation som vid artrit, men det bidrar till smärta.
Musklerna försvagas. Smärta gör att du rör dig mindre. Mindre rörelse leder till svagare muskler. Svagare muskler ger sämre stöd åt leden – och mer smärta.

Det sista steget är det mest kritiska, och samtidigt det mest påverkbara. Muskler går att stärka i alla åldrar. Det är därför ledträning har en så central roll i modern artrosforskning.

Symtom – så känns artros

Artros symtom utvecklas vanligtvis gradvis under månader eller år. De flesta beskriver det som en smygande process – inte en plötslig händelse.

Typiska tidiga symtom

Stelhet på morgonen som släpper inom 30 minuter
Smärta vid belastning som att gå i trappor, resa sig från en stol eller gå längre sträckor
Smärtan avtar i vila – till skillnad från inflammatorisk artrit där smärtan ofta är värst i vila

Symtom som kan tillkomma senare

Svullnad runt leden, särskilt efter aktivitet
Minskad rörlighet – du når inte lika långt, kan inte böja lika djupt
Knarrande ljud (krepitationer) när du rör leden
Instabilitet – en känsla av att knäet “viker sig” eller att höften inte håller

En överraskande upptäckt om artros symtom

Här kommer något som överraskar de flesta: röntgenfynd stämmer inte alltid med hur du mår. En stor studie publicerad i British Medical Journal visade att upp till 50% av personer med tydliga artrosförändringar på röntgen inte hade någon smärta [2]. Och omvänt kan du ha betydande smärta med minimala röntgenförändringar.

Vad betyder det i praktiken? Att din upplevelse av smärta och funktion är viktigare än en röntgenbild. En funktionsbedömning ger ofta en bättre bild av hur leden faktiskt fungerar i vardagen.

Artros stadier – från tidigt till avancerat

Artros delas vanligtvis in i fyra stadier baserat på röntgenfynd (Kellgren-Lawrence-skalan). Men kom ihåg – stadiet på röntgen säger inte allt om hur du mår.

Stadium 1 – Tidigt

Mycket små förändringar. Brosket är fortfarande relativt intakt. Du märker kanske lätt stelhet efter stillasittande. De flesta söker inte vård i det här stadiet.

Stadium 2 – Lindrigt

Benpålagringar börjar synas på röntgen. Ledspalten är fortfarande relativt normal. Du känner smärta vid viss aktivitet men klarar vardagen bra.

Stadium 3 – Måttligt

Tydlig förträngning av ledspalten. Brosket är märkbart tunnare. Smärta vid dagliga aktiviteter som promenader och trappor. Stelhet och svullnad förekommer oftare.

Stadium 4 – Avancerat

Ledspalten är kraftigt förträngd eller borta. Ben möter ben. Smärta vid de flesta aktiviteter och ibland i vila. Rörligheten är betydligt nedsatt.

Viktigt att veta: Progression är inte ödesbestämd. Många stannar i samma stadium i åratal. Forskning visar att regelbunden träning och viktkontroll kan bromsa utvecklingen avsevärt [3]. Och oavsett stadium kan du förbättra din funktion och minska smärtan med rätt insatser.

Lär dig mer om hur artrossmärta fungerar och vad du kan göra åt den.

Orsaker och riskfaktorer

Artros har sällan en enda orsak. Det är oftast en kombination av faktorer som samverkar under lång tid.

Ålder

Den största riskfaktorn. Förmågan att reparera brosk minskar gradvis med åren. Men ålder ensam orsakar inte artros – det förklarar varför inte alla äldre drabbas.

Övervikt

Varje kilo extra kroppsvikt belastar knäleden med ungefär fyra kilo extra kraft vid varje steg. Dessutom producerar fettvävnad ämnen som ökar inflammation i kroppen, vilket påverkar leder direkt.

Tidigare skador

En korsbandsskada, meniskskada eller ledbrott ökar risken för artros i den leden avsevärt, ibland redan 10–15 år efter skadan.

Genetik

Artros har en ärftlig komponent. Om dina föräldrar eller syskon har artros, är din risk högre. Forskare har identifierat flera gener som påverkar broskens kvalitet och ledens sårbarhet.

Inaktivitet

Paradoxalt nog är för lite rörelse en riskfaktor. Brosk behöver belastning för att få näring – ledvätska pressas in i brosket vid rörelse och ut igen vid vila, som en svamp. Utan rörelse försämras broskens kvalitet.

Upptäck vanliga myter om artros – som att rörelse sliter ut lederna.

Artros eller artrit – vad är skillnaden?

Många blandar ihop artros och artrit, men det är två helt olika tillstånd.

Artros (osteoartrit) är en gradvis nedbrytning av brosk och förändring av hela leden. Den utvecklas långsamt, påverkar oftast en eller några leder och förvärras typiskt av aktivitet.

Artrit (exempelvis reumatoid artrit) är en inflammatorisk sjukdom där immunförsvaret angriper ledhinnorna. Den kan drabba många leder samtidigt, ger ofta symmetriska besvär (samma led på båda sidor) och värken är vanligtvis värst på morgonen och i vila.

	Artros	Artrit (reumatoid)
Orsak	Mekanisk nedbrytning	Autoimmun inflammation
Debut	Gradvis, oftast 50+	Kan debutera i alla åldrar
Morgonstelhet	Under 30 minuter	Ofta över 60 minuter
Mönster	Asymmetrisk, viktbärande leder	Symmetrisk, ofta småled
Smärta	Ökar vid aktivitet	Ofta värst i vila

Artros kan ge perioder av inflammation, men det är inte primärt en inflammatorisk sjukdom. Det är en viktig skillnad – för den påverkar vilka insatser som hjälper bäst.

Vad säger forskningen om att hantera artros?

Här är kanske den mest hoppfulla delen av artikeln. Modern forskning är tydlig: artros är inte ett tillstånd där du bara kan vänta och hoppas.

Träning är förstahandsmetoden

Internationella riktlinjer – inklusive de svenska från Socialstyrelsen – rekommenderar träning som den viktigaste insatsen vid artros [4]. Inte som tillägg, utan som grund.

Forskning visar att styrketräning:

Minskar smärta med 30–40% efter 12 veckors regelbunden träning
Förbättrar funktion och rörlighet
Har effekt oavsett artros-stadium
Ger resultat som håller så länge du fortsätter träna

Läs mer om varför träning är den bästa metoden vid artros.

Utbildning gör skillnad

Att förstå sin sjukdom är en dokumenterad faktor för bättre resultat. Artrosskolor – strukturerade program som kombinerar kunskap med träning – har visat sig minska smärta och öka livskvalitet [5].

Viktkontroll vid övervikt

Om du bär på extra kilon kan även en måttlig viktminskning (5–10%) ge märkbar skillnad för dina leder. Det minskar den mekaniska belastningen och sänker inflammationsnivåerna i kroppen.

Vad du kan göra redan idag

Du behöver inte vänta på en remiss eller ett besök. Tre saker du kan börja med direkt:

Rör dig dagligen – en promenad på 20–30 minuter räcker som start
Stärk musklerna runt leden – enkla övningar hemma gör stor skillnad (se vår guide till knäträning vid artros)
Lär dig mer – kunskap minskar oro och hjälper dig göra kloka val

Vanliga frågor om artros

Är artros och artrit samma sak?

Nej. Artros är ett mekaniskt slitage där brosket gradvis tunnas ut. Artrit är en inflammatorisk sjukdom där immunförsvaret angriper lederna. Artros kan ge inflammation i perioder, men grundorsaken är en annan.

I vilken ålder brukar artros börja?

De flesta får sina första symtom efter 50 års ålder, och risken ökar med varje årtionde. Men artros kan även drabba yngre personer, särskilt efter ledskador eller vid kraftig övervikt.

Kan man se artros på röntgen?

Ja, men röntgenbilden berättar inte hela sanningen. Forskning visar att upp till hälften av alla med tydliga artrosförändringar på röntgen inte har någon smärta alls. Och tvärtom kan du ha ont utan att röntgen visar mycket.

Blir artros alltid värre med tiden?

Inte nödvändigtvis. Många lever med stabil artros i åratal utan försämring. Forskning visar att regelbunden träning, viktkontroll och anpassad aktivitet kan bromsa förloppet och minska symtomen avsevärt.

Kan träning verkligen hjälpa vid artros?

Ja. Internationella riktlinjer rekommenderar träning som förstahandsmetod vid artros. Studier visar att styrketräning minskar smärta med 30–40% och förbättrar funktionen lika bra som, eller bättre än, smärtstillande medicin.

Vilka leder drabbas oftast av artros?

Knä, höft och händer är vanligast. Även axlar, fötter och ryggens leder kan drabbas. Vilken led som påverkas beror på en kombination av ålder, belastningshistorik och genetik.

Hur vet jag om jag har artros?

Typiska tecken är stelhet på morgonen som släpper inom 30 minuter, smärta som ökar vid belastning och minskar i vila, samt gradvis minskad rörlighet. En läkare kan bekräfta med hjälp av klinisk undersökning och vid behov röntgen.

Sammanfattning

Artros är en sjukdom i hela leden – inte bara nött brosk. Muskler, ledhinna och ben påverkas också.
Röntgenbilder berättar inte hela sanningen. Hur du mår och fungerar i vardagen är viktigare.
Artros har fyra stadier, men progression är inte oundviklig. Många lever stabilt i åratal.
Ålder, övervikt, skador och inaktivitet är de viktigaste riskfaktorerna.
Träning är den mest effektiva insatsen – den minskar smärta med 30–40% och förbättrar funktion oavsett stadium.
Du kan påverka din situation. Kunskap, rörelse och muskelstyrka är dina bästa verktyg.

Ta första steget mot bättre ledhälsa

Ledhälsa hjälper dig komma igång med ledträning anpassad efter just din situation. Appen ger dig ett personligt övningsprogram med animerade illustrationer – och justerar automatiskt din träning allt eftersom du blir starkare.

Gör en kostnadsfri funktionsbedömning (3 minuter)
Få ett program anpassat efter din led och din nivå
Börja träna – appen guidar dig steg för steg

Starta din kostnadsfria funktionsbedömning

Källor

[1] Roos, E. M., & Lohmander, L. S. (2003). “The Knee injury and Osteoarthritis Outcome Score (KOOS): from joint injury to osteoarthritis.” Health and Quality of Life Outcomes, 1, 64.

[2] Bedson, J., & Croft, P. R. (2008). “The discordance between clinical and radiographic knee osteoarthritis.” Annals of the Rheumatic Diseases, 67(11), 1545-1549.

[3] Skou, S. T., et al. (2018). “Physical activity and exercise therapy benefit more than just symptoms and impairments in people with hip and knee osteoarthritis.” Journal of Orthopaedic & Sports Physical Therapy, 48(6), 439-447.

[4] Socialstyrelsen. (2021). “Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar.” https://www.socialstyrelsen.se/

[5] Thorstensson, C. A., et al. (2015). “Better Management of Patients with Osteoarthritis (BOA): A Swedish national quality register and treatment program.” Osteoarthritis and Cartilage, 23, A406.

Ledhälsa är ett träningsstöd och friskvårdsverktyg, inte en medicinsk produkt. Vid allvarliga eller försämrade besvär, kontakta vården.