Artros & Ledhälsa – Den Kompletta Guiden

Vad är artros egentligen?

Artros är en ledsjukdom där brosket — det hala, stötdämpande lagret som klär ledens ytor — gradvis tunnas ut och förlorar sin elasticitet. När brosket bryts ner får leden sämre skydd, vilket leder till smärta, stelhet och ibland svullnad.

Men artros handlar om mer än bara brosk. Hela leden påverkas: omgivande muskler försvagas, ledhinnnan kan bli inflammerad och benstrukturen förändras. Forskning visar att artros snarare är en "helledssjukdom" än enbart ett broskproblem [1].

Artros är den vanligaste ledsjukdomen i Sverige. Omkring 1,2 miljoner svenskar lever med artros, och förekomsten ökar kraftigt efter 60 års ålder. Det är också den vanligaste orsaken till funktionsnedsättning i vardagen bland äldre [2].

Den goda nyheten? Artros går att hantera. Forskning visar att rätt åtgärder — framför allt träning — kan bromsa utvecklingen, minska smärtan och förbättra livskvaliteten avsevärt.

Symtom och hur artros utvecklas

Artros utvecklas gradvis, ofta över flera år. De vanligaste symtomen är:

• Smärta vid belastning — värk som ökar när du går, tar trappor eller bär tungt, men som minskar vid vila
• Morgonstelhet — styvhet i leden som varar 15–30 minuter efter att du vaknat
• Nedsatt rörlighet — svårt att böja eller sträcka leden fullt ut
• Svullnad — leden kan bli svullen, särskilt efter aktivitet
• Krepitation — knarrande eller knastrande ljud vid rörelse

Symtomen varierar över tid. Många upplever perioder med mer smärta ("skov") följt av lugnare perioder. Det här är normalt och inget tecken på att artros förvärras i språng — snarare reagerar leden på belastningsförändringar, väder eller stress.

Artros delas ofta in i stadier baserat på röntgenfynd, men det är viktigt att veta att röntgenbilden inte alltid speglar hur du mår. Många med tydlig artros på röntgen har lite besvär, medan andra med milda förändringar har betydande smärta [3]. Det som avgör är funktionen — hur du klarar vardagen.

Artros kontra artrit — en vanlig förväxling

Artros och artrit (reumatoid artrit) förväxlas ofta, men de är fundamentalt olika sjukdomar:

Artros beror på mekaniskt slitage och åldersförändringar i leden. Det utvecklas gradvis och drabbar främst viktbärande leder som knä och höft. Smärtan är belastningsrelaterad och värst på kvällen.

Reumatoid artrit (RA) är en autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper ledhinnan. Den kan debutera i vilken ålder som helst, drabbar ofta små leder i händer och fötter, och ger uttalad morgonstelhet som varar mer än en timme.

Artros är betydligt vanligare — ungefär tio gånger fler drabbas jämfört med RA. Träning är effektivt vid båda tillstånden, men metoderna skiljer sig. Den här guiden fokuserar på artros.

Vem drabbas och varför?

Artros har flera samverkande orsaker. De viktigaste riskfaktorerna är:

• Ålder — risken ökar markant efter 45, och särskilt efter 60. Broskets förmåga att reparera sig minskar med åren.
• Ärftlighet — genetiska faktorer kan påverka broskens hållbarhet
• Övervikt — extra belastning på viktbärande leder. Varje kilo kroppsvikt motsvarar 3–5 kg belastning på knäleden vid gång [4]
• Tidigare skador — ledskador, meniskoperationer eller korsbandsrupturer ökar risken för artros senare i livet
• Inaktivitet — muskler som inte tränas förlorar styrka, och leden tappar stöd
• Kön — kvinnor drabbas oftare än män, särskilt efter menopaus

En viktig insikt: artros är inte en oundviklig del av åldrandet. Många 80-åringar har friska leder, medan vissa 50-åringar har tydlig artros. Livsstil och träning spelar en avgörande roll.

Vad säger forskningen 2026?

Forskningsläget är tydligt: träning är den mest effektiva icke-kirurgiska metoden för artros. Internationella riktlinjer från organisationer som OARSI (Osteoarthritis Research Society International) och svenska SBU rekommenderar alla träning som förstahandsmetod [5].

Nyckelfynden från aktuell forskning:

• 30–40% smärtminskning med regelbunden styrketräning, 2–3 gånger per vecka i 8–12 veckor [1]
• Träning är lika effektivt som smärtstillande medicin på lång sikt — utan biverkningar [5]
• Brosk kan anpassa sig till belastning. Kontrollerad träning stimulerar broskproduktion, inte slitage [6]
• Träning minskar inflammation genom att reglera cytokinnivåer i leden [1]
• Muskelstyrka är den starkaste skyddsfaktorn mot artrosförväring — starkare muskler innebär bättre ledstöd [6]

Forskning från Karolinska Institutet och Göteborgs universitet har särskilt visat att svenska seniorer som följer strukturerade träningsprogram får bättre resultat än de som bara får allmänna råd om att "röra på sig" [2].

Träning som metod — varför det fungerar

Träning hjälper vid artros genom flera mekanismer samtidigt:

1. Starkare muskler stöder leden. Musklerna runt en led fungerar som stötdämpare. Quadriceps (främre lårmuskeln) och gluteus (sätesmusklerna) är särskilt viktiga för knä respektive höft. Starka muskler avlastar brosket och minskar smärtan vid belastning.

2. Bättre cirkulation ger näring till brosket. Brosk saknar egna blodkärl och får näring genom ledvätska. Rörelse pumpar ledvätska in i brosket — som en svamp som trycks ihop och suger upp. Stillasittande svälter bokstavligen brosket på näring.

3. Minskad inflammation. Regelbunden träning sänker nivåerna av inflammatoriska ämnen i leden. Effekten syns redan efter några veckors träning och förstärks över tid [1].

4. Smärthämning. Träning aktiverar kroppens egna smärthämmande system. Endorfiner frisätts, och det centrala nervsystemets smärttolerans ökar. Det innebär att du över tid upplever mindre smärta från samma belastning.

5. Bättre balans och koordination. Särskilt viktigt för att förebygga fall, som är en stor risk för äldre med artros i viktbärande leder.

Tre typer av träning ger bäst effekt vid artros:

• Styrketräning — ger störst effekt på smärta och funktion. 2–3 gånger per vecka. Läs vår guide om knäträning eller höftträning vid artros.
• Rörlighetsträning — förbättrar ledens rörelseomfång. Dagligen eller varannan dag.
• Cirkulationsträning — promenader, cykling eller simning. Dagligen som komplement.

Artros i knä, höft och axel

Artros manifesterar sig olika beroende på vilken led som drabbas. Varje led kräver anpassade övningar och strategier.

Knäartros

Knäartros är den vanligaste formen och ger ofta smärta vid trappgång, promenader och när du reser dig från sittande. Quadricepssvaghet är den viktigaste faktorn att åtgärda — starka lårmusklerna skyddar knäet och minskar smärtan markant.

→ Knäträning vid artros – Komplett guide

Höftartros

Höftartros ger smärta i ljumsken, utsidan av låret eller ibland ner mot knäet. Morgonstelhet och svårighet att böja sig ner är vanligt. Gluteusmuskulaturen (sätesmusklerna) och höftböjarna behöver särskild uppmärksamhet.

→ Höftträning vid artros – Fullständig guide

Axelartros

Axelartros är mindre vanligt men kan vara mycket begränsande — det påverkar allt från att ta på sig en jacka till att nå saker i höga skåp. Axeln behöver en kombination av rörlighets- och stabiliserande träning.

→ Axelträning vid artros — övningar och progressionsplan

Oavsett vilken led som är drabbad gäller samma grundprincip: styrketräning av omgivande muskulatur är den viktigaste åtgärden. Läs mer i vår ledspecifika träningsguide.

Vanliga myter om artros

Många missförstånd om artros sprids fortfarande. Här är de vanligaste — och vad forskningen faktiskt säger:

"Vila är bäst vid artros."
Fel. Vila kan lindra i korta perioder, men långvarig inaktivitet försvagar musklerna och försämrar artros. Forskning visar att träning ger bättre resultat än vila på alla mått — smärta, funktion och livskvalitet [5].

"Träning nöter ner brosket."
Fel. Kontrollerad träning stimulerar broskproduktion. Det är inaktivitet som svälter brosket på näring. Tänk på brosket som en svamp — det behöver tryckas ihop och släppas för att fungera [6].

"Artros innebär att du måste opereras förr eller senare."
Stämmer inte för de flesta. Många hanterar sin artros framgångsrikt med enbart träning. Forskning visar att strukturerad träning i 12 veckor gör att en tredjedel av de som stod på väntelista för operation väljer att avvakta [1].

"Man kan inte göra något åt artros — det är en del av åldrandet."
Delvis sant att risken ökar med ålder, men du kan påverka smärta och funktion avsevärt genom träning, viktkontroll och livsstilsanpassningar. Artros är inte en dödsdom för ett aktivt liv.

"Ont = skada."
Inte nödvändigtvis. Lätt till måttlig smärta (2–4 på en tiogradig skala) under och efter träning är normalt vid artros och innebär inte att du skadar leden. Smärta som varar mer än 24 timmar efter träning tyder på att du behöver justera.

Hur du börjar träna — steg för steg

Att börja träna vid artros kan kännas osäkert. Här är en enkel plan:

Vecka 1–2: Kom igång

• Börja med 2 pass per vecka, 15–20 minuter per pass
• Fokusera på övningar med kroppsvikt — knäböj mot vägg, uppresning från stol, benlyft
• Acceptera att viss smärta (2–4/10) under träning är normalt
• Avsluta med lätta rörlighetsövningar

Vecka 3–6: Bygg styrka

• Öka till 3 pass per vecka
• Öka antalet repetitioner gradvis (8 → 10 → 12)
• Lägg till enklare varianter med träningsband
• Komplettera med dagliga promenader (20–30 min)

Vecka 7–12: Märk skillnaden

• De flesta upplever tydlig smärtminskning nu
• Öka belastningen — djupare rörelser, lättare vikter
• Vardagsaktiviteter som trappor och promenader blir lättare
• Fortsätt underhållsträning 2–3 gånger per vecka

Tips: Ledhälsa erbjuder ett forskningsbaserat träningsprogram som anpassar sig automatiskt efter din nivå och led. Du gör en kostnadsfri funktionsbedömning och får ett personligt program direkt.

Vanliga frågor om artros

Källor

1. [1] Kolasinski SL et al. "2019 American College of Rheumatology/Arthritis Foundation Guideline for the Management of Osteoarthritis." Arthritis & Rheumatology, 2020.
2. [2] SBU – Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. "Artros – diagnostik och behandling." Systematisk översikt, 2023.
3. [3] Bedson J, Croft PR. "The discordance between clinical and radiographic knee osteoarthritis." Annals of the Rheumatic Diseases, 2008.
4. [4] Messier SP et al. "Effects of intensive diet and exercise on knee joint loads." Arthritis & Rheumatology, 2005.
5. [5] Bannuru RR et al. "OARSI guidelines for the non-surgical management of knee, hip, and polyarticular osteoarthritis." Osteoarthritis and Cartilage, 2019.
6. [6] Henriksen M et al. "Exercise-induced changes in cartilage biomarkers." Osteoarthritis and Cartilage, 2014.

Ledhälsa är ett träningsstöd och friskvårdsverktyg, inte en medicinsk produkt. Vid allvarliga eller försämrade besvär, kontakta vården.