De vanligaste myterna om artros - Vad säger forskningen?

Myter om artros leder till fel beslut

Artros är ett av de vanligaste ledbesvären bland personer över 60. Trots det cirkulerar en mängd myter som får människor att fatta beslut som faktiskt förvärrar deras situation. Den vanligaste? Att vila är bäst. Forskningen säger tvärtom: rörelse och styrketräning är det mest effektiva du kan göra för dina leder [1].

I den här artikeln går vi igenom sju vanliga missförstånd om artros och ställer dem mot aktuell forskning. Målet är att du ska kunna skilja fakta från myt – och börja göra det som faktiskt hjälper.

Innehåll

Myt 1: Vila är bäst vid artros
Myt 2: Träning nöter ner brosket
Myt 3: Artros innebär att du måste opereras
Myt 4: Artros är en naturlig del av åldrandet
Myt 5: Ont betyder att något skadas
Myt 6: Man kan inget göra åt artros
Myt 7: Kyla och värme löser problemen
Vad du kan göra istället
Vanliga frågor om artros och myter
Sammanfattning

Myt 1: Vila är bäst vid artros

Myten: “Du har artros – ta det lugnt och undvik att belasta lederna.”

Forskningen: Det här är den mest utbredda myten om artros, och den mest skadliga. Forskning visar konsekvent att inaktivitet förvärrar artrosbesvär. När du slutar röra dig försvagas musklerna som stöder leden, ledbrosket får sämre näring, och smärtan ökar över tid [1].

En stor sammanställning i Cochrane Database, baserad på över 8 000 personer med artros, visar att styrketräning minskar smärta lika effektivt som smärtstillande medicin – utan biverkningarna [2]. Internationella riktlinjer rekommenderar träning som förstahandsinsats vid artros.

Kortare viloperioder vid akuta skov är ibland nödvändiga. Men långvarig vila gör mer skada än nytta. Målet är att hitta rätt nivå av rörelse, inte att undvika den.

Läs mer om hur du kommer igång: Träning som första insats vid artros.

Myt 2: Träning nöter ner brosket

Myten: “Om du tränar sliter du på det brosk som finns kvar.”

Forskningen: Brosk är levande vävnad som behöver belastning för att överleva. Ledvätska pressas in i brosket vid belastning och sugs ut igen vid avlastning – ungefär som en svamp. Utan rörelse får brosket helt enkelt inte den näring det behöver [3].

Forskning visar att kontrollerad styrketräning inte skadar brosket. Tvärtom tyder studier på att regelbunden träning kan göra brosket mer motståndskraftigt. Det som faktiskt skadar är extrema, upprepade stötbelastningar utan vila – inte den typ av anpassad träning som rekommenderas vid artros.

Det viktiga är att träningen anpassas till din nivå och ökas gradvis. Du behöver inte springa maraton. En enkel hemmarutin med styrkeövningar kan räcka.

Läs mer i vår guide till ledträning.

Myt 3: Artros innebär att du måste opereras

Myten: “Artros slutar alltid med en operation – det är bara en tidsfråga.”

Forskningen: De flesta personer med artros behöver aldrig opereras. Internationella riktlinjer, inklusive de svenska rekommendationerna från BOA-registret (Bättre Omhändertagande av patienter med Artros), är tydliga: träning och viktkontroll ska alltid vara första insatsen [2].

Forskning visar att 60–70% av alla med knä- eller höftartros får tillräcklig förbättring genom träning och livsstilsförändringar. Operation blir aktuell först när andra metoder inte ger tillräcklig lindring – och det gäller en minoritet.

Det betyder inte att operation är dåligt. För de som behöver det kan en ny led göra enorm skillnad. Men det är sällan det enda alternativet, och det bör inte vara det första.

Myt 4: Artros är en naturlig del av åldrandet

Myten: “Alla får artros när de blir äldre – det går inte att påverka.”

Forskningen: Det här stämmer delvis, men inte helt. Ålder är den största riskfaktorn, och förslitning av brosket ökar med åren. Men artros är inte oundvikligt. Många 80-åringar har inga artrosbesvär alls, medan vissa 40-åringar redan har tydliga förändringar [3].

Faktorer som spelar stor roll utöver ålder:

Fysisk aktivitet – regelbunden träning skyddar lederna
Kroppsvikt – varje extra kilo ökar belastningen på knäleden med ungefär fyra kilo
Tidigare skador – ledskador i yngre år ökar risken
Genetik – ärftlighet spelar en roll, men livsstil kan påverka utfallet

Så även om du inte kan stoppa åldrandet kan du påverka hur dina leder mår genom hur du lever. Träning, viktkontroll och att hålla sig aktiv är de mest evidensbaserade metoderna.

Läs mer om vad artros innebär: Vad är artros?

Myt 5: Ont betyder att något skadas

Myten: “Om det gör ont i leden tränar jag sönder den.”

Forskningen: Det här är ett av de vanligaste missförstånden, inte bara vid artros utan vid all långvarig smärta. Forskning inom smärtvetenskap visar att smärta inte alltid är ett tecken på vävnadsskada. Vid artros är smärtan ofta ett resultat av ett känsligare nervsystem, inte av att brosket nöts ner i stunden [4].

Det betyder att lätt till måttlig smärta under träning (2–4 på en tiogradig skala) är normalt och ofarligt. Smärtan ska minska inom 24 timmar efter träning. Om den gör det är du på rätt nivå.

Varningssignaler som kräver att du justerar eller stannar:

Skarp, plötslig smärta under en övning
Smärta som inte minskar inom ett dygn
Svullnad som ökar markant efter träning

Att förstå skillnaden mellan normal träningssmärta och varningssignaler ger dig trygghet att fortsätta röra dig.

Läs mer om hur du tolkar smärta: Förstå din artrossmärta.

Myt 6: Man kan inget göra åt artros

Myten: “Artros går inte att göra något åt – du får leva med det.”

Forskningen: Det stämmer att artros inte kan “försvinna” helt. Men det finns mycket du kan göra för att minska smärta, förbättra funktion och öka livskvaliteten. Forskning visar att regelbunden styrketräning minskar artrossmärta med 30–40% hos de flesta [1].

Det som fungerar bäst enligt forskningen:

Styrketräning – stärker musklerna som stöder leden
Rörlighetsträning – bibehåller ledens rörelseomfång
Viktminskning (vid övervikt) – minskar belastningen på viktbärande leder
Kunskap – att förstå sin artros minskar oro och ökar motivation

Kombinationen av träning och kunskap är så effektiv att den internationellt kallas “förstahandsinsats” vid artros. Det handlar inte om att bli av med artros utan om att hantera den – och leva väl med den.

Upptäck hur appen Ledhälsa kan stötta dig: Ledträning – kom igång.

Myt 7: Kyla och värme löser problemen

Myten: “Med kylpaket eller värmedyna behöver du inte göra något annat.”

Forskningen: Kyla och värme kan ge tillfällig lindring, och det är inget fel med att använda dem. Kyla minskar svullnad vid akuta skov, och värme kan lösa upp stelhet före träning. Men effekten är kortvarig och påverkar inte de underliggande orsakerna till smärtan [5].

Problemet uppstår när kyla eller värme blir den enda insatsen. Tillfällig lindring kan kännas bra, men den stärker inte musklerna, förbättrar inte ledens stabilitet och förändrar inte smärtans grundorsak.

Tänk på kyla och värme som ett komplement – inte en lösning. De kan göra det lättare att komma igång med träning, och det har ett värde. Men de ersätter inte den träning som forskningen visar är mest effektiv.

Vad du kan göra istället

Nu vet du att de flesta myter om artros leder dig i fel riktning. Frågan blir: vad fungerar egentligen?

Forskningen är tydlig. De tre viktigaste sakerna du kan göra:

Börja träna regelbundet – styrketräning två till tre gånger i veckan ger bäst resultat. Du behöver inte ett gym – hemmaövningar med kroppsvikt räcker för att komma igång.
Öka gradvis – börja på en nivå som känns hanterbar och öka belastningen lite varje vecka. Progression är nyckeln till långsiktig förbättring.
Lär dig mer om artros – kunskap minskar oro och hjälper dig fatta bättre beslut. Ju mer du förstår om dina leder, desto tryggare blir du i att röra dig.

Ledhälsa-appen är byggd just för detta. Med anpassade träningsprogram och animerade illustrationer som visar varje övning kan du träna hemma i din egen takt. Appen följer din utveckling och hjälper dig hitta rätt nivå.

Läs mer: Så tränar du med artrossmärta.

Vanliga frågor om artros och myter

Stämmer det att artros bara drabbar äldre?

Nej. Artros är vanligast efter 50, men kan uppstå redan i 30-årsåldern, särskilt efter ledskador. Ålder är en riskfaktor, men inte den enda. Livsstil, vikt och tidigare skador spelar stor roll.

Kan jag träna trots att jag har artros?

Ja. Forskning visar att anpassad träning är den mest effektiva metoden för att hantera artrosbesvär. Regelbunden styrketräning minskar smärta och förbättrar funktion hos de flesta.

Blir artros alltid värre med tiden?

Inte nödvändigtvis. Med rätt träning och livsstilsförändringar kan många hålla sina besvär stabila eller till och med förbättra funktionen. Forskning visar att styrketräning kan minska smärta med 30–40%.

Måste man operera vid artros?

De flesta med artros behöver aldrig opereras. Internationella riktlinjer rekommenderar träning och viktkontroll som förstahandsinsats. Kirurgi är ett alternativ först när andra metoder inte räcker.

Är det farligt att träna när det gör ont?

Lätt till måttlig smärta under träning (2–4 på en tiogradig skala) är normalt och ofarligt. Smärtan ska minska inom 24 timmar. Skarp eller plötslig smärta är däremot en signal att stanna och justera.

Vilken typ av träning är bäst vid artros?

Styrketräning i kombination med rörlighetsövningar ger bäst resultat enligt forskning. Det viktiga är att börja på rätt nivå och öka gradvis. Ledhälsa-appen hjälper dig hitta rätt övningar för just din led.

Kan kosttillskott ersätta träning vid artros?

Nej. Det finns idag inget kosttillskott med stark vetenskaplig evidens för artros. Träning är den metod som har mest forskningsstöd. Kosttillskott kan i bästa fall vara ett komplement, inte en ersättning.

Sammanfattning

Myter om artros får många att vila när de borde röra sig, undvika träning när de borde börja, och tro att operation är enda utvägen. Forskningen visar en annan bild:

Vila förvärrar – rörelse och styrketräning hjälper
Träning skyddar brosket, den sliter inte ner det
De flesta behöver aldrig opereras – träning räcker ofta
Ålder är inte ödet – livsstil spelar stor roll
Smärta vid träning är ofta ofarlig – lär dig skilja på signalerna
Du kan göra mycket – styrketräning minskar smärta med 30–40%
Kyla och värme lindrar tillfälligt – men ersätter inte träning

Det viktigaste steget? Att börja. Och du behöver inte göra det ensam.

Prova Ledhälsa-appen gratis och kom igång med anpassad ledträning →

Källor

Uthman OA, et al. “Exercise for lower limb osteoarthritis: systematic review incorporating trial sequential analysis and network meta-analysis.” BMJ, 2013;347:f5555.
Fransen M, et al. “Exercise for osteoarthritis of the knee: a Cochrane systematic review.” Cochrane Database of Systematic Reviews, 2015.
Hunter DJ, Bierma-Zeinstra S. “Osteoarthritis.” The Lancet, 2019;393(10182):1745-1759.
Lluch E, et al. “Evidence for central sensitization in patients with osteoarthritis pain.” European Journal of Pain, 2014;18(10):1367-1375.
Brosseau L, et al. “Thermotherapy for treatment of osteoarthritis.” Cochrane Database of Systematic Reviews, 2003.

Ledhälsa är ett träningsstöd och friskvårdsverktyg, inte en medicinsk produkt. Vid allvarliga eller försämrade besvär, kontakta vården.