När söka vård för ledsmärta – Varningssignaler du inte ska ignorera

Innehållsförteckning

• Ledsmärta hos 60+ – oftast ofarligt men ibland viktigt
• Röda flaggor – sök vård snabbt
• Gula flaggor – boka tid på vårdcentralen
• Gröna flaggor – du kan hantera det själv
• Trafikljusmodellen i praktiken
• Vad händer vid ett vårdbesök?
• Vanliga frågor
• Sammanfattning

De flesta ledsmärtor hos personer över 60 beror på artros och är ofarliga – men några varningssignaler ska du aldrig ignorera. Plötslig svullnad med feber, led som inte går att belasta efter fall, eller snabbt försämrad smärta utan förklaring kräver kontakt med vården. I den här guiden lär du dig skilja mellan vad du kan hantera själv och vad som behöver professionell bedömning.

Ledsmärta hos 60+ – oftast ofarligt men ibland viktigt

Om du är över 60 och har ont i knä, höft eller axel är chansen stor att det handlar om artros. Omkring 25 procent av alla över 45 har artros i någon led, och siffran stiger med åldern [1]. Det är den vanligaste ledsjukdomen i Sverige. Vill du förstå sjukdomen bättre kan du läsa vår guide till artros och ledhälsa.

Men just för att artros är så vanligt finns en risk: att du avfärdar alla ledbesvär som “bara artros”. Ibland kan smärtan bero på något annat – och ibland förändras artrosbesvären på ett sätt som kräver ny bedömning.

Det här är inte tänkt att skrämma dig. Tvärtom: genom att lära dig vilka signaler som kräver uppmärksamhet kan du sluta oroa dig i onödan för det vardagliga – och agera snabbt när det faktiskt behövs.

Röda flaggor – sök vård snabbt

Dessa symtom kräver kontakt med vården inom 24 timmar, i vissa fall akut:

• Plötslig svullnad + rodnad + feber: Kan tyda på ledinfektion (septisk artrit), som kräver omedelbar antibiotikainsats. Sök akut.
• Kraftig smärta efter fall eller trauma: En led som inte går att belasta alls kan innebära fraktur. Sök akut.
• Led som plötsligt låser sig helt: Om du inte kan böja eller sträcka leden alls kan det tyda på en lös kropp i leden.
• Snabbt insättande intensiv smärta i en led utan trauma: Kan vara gikt eller pseudogikt – kräver läkarbedömning samma dag.
• Smärta som väcker dig varje natt och inte svarar på smärtstillande: Nattlig smärta som inte lindras av vanliga åtgärder bör utredas.

Så skiljer du ledinfektion från artrosförsämring

Det här är en viktig distinktion. Vid artros kommer försämringar gradvis och påverkar sällan allmäntillståndet. Vid ledinfektion är förloppet snabbt (timmar till dagar), och du kan känna dig sjuk med feber och frossa. Om du är osäker – sök vård. Det är alltid bättre att kontrollera en gång för mycket.

Gula flaggor – boka tid på vårdcentralen

Dessa situationer är inte akuta men kräver professionell bedömning inom 1-2 veckor:

• Smärta som inte förbättrats på 2-3 veckor trots egenvård (vila, anpassad aktivitet, receptfria smärtstillande)
• Gradvis försämring som påverkar vardagen: Du klarar inte längre att gå till affären, ta trappor, eller sova ordentligt
• Nytillkommen instabilitet: Leden “viker sig” eller känns opålitlig
• Smärta i en ny led som du inte haft besvär i tidigare
• Morgonstelhet som varar mer än 60 minuter: Kortvarig morgonstelhet (under 30 minuter) är typiskt för artros. Längre stelhet kan tyda på inflammatorisk ledsjukdom som reumatoid artrit [2]. Läs mer om morgonstelhet vid artros.
• Du har slutat göra saker du tycker om på grund av smärtan

Varför ska du inte vänta för länge?

Inte för att artros är farligt – det är det sällan – utan för att tidiga insatser ger bättre resultat. Forskning visar att personer som börjar med strukturerad träning tidigt i artrosförloppet har bättre funktion och mindre smärta på lång sikt [3]. Att vänta och “se om det går över” innebär ofta att du tappar styrka och rörlighet i onödan.

Gröna flaggor – du kan hantera det själv

De flesta artrosbesvär kan du hantera själv med rätt kunskap. Dessa tecken talar för att egenvård räcker:

• Smärtan är belastningsrelaterad – den kommer vid aktivitet och försvinner i vila
• Morgonstelhet varar under 30 minuter och släpper när du rör dig
• Du har haft liknande besvär tidigare som gått över med träning
• Smärtan varierar med aktivitetsnivå – värre efter mycket, bättre med lagom
• Inga tecken på inflammation (ingen rodnad, värme eller tydlig svullnad)
• Du kan belasta leden även om det gör ont

I dessa situationer är anpassad träning det bästa du kan göra. Forskning visar att rätt övningar minskar smärta och förbättrar funktion vid artros – oavsett om du har knä-, höft- eller axelbesvär [4].

Att lära sig skilja mellan god och dålig smärta är ett viktigt verktyg. Inte all smärta vid träning är ett tecken på att något är fel – ofta är det precis tvärtom.

Trafikljusmodellen – en enkel beslutsguide

Signal	Symtom	Åtgärd	Tidsperspektiv
🔴 Rött	Feber + svullnad, trauma, helt låst led	Sök vård	Akut / inom 24h
🟡 Gult	2-3 veckors besvär, ny instabilitet, vardagspåverkan	Boka vårdcentral	Inom 1-2 veckor
🟢 Grönt	Belastningssmärta, kort morgonstelhet, känt mönster	Egenvård + träning	Fortsätt själv

Tumregel: Om du tvekar mellan gult och grönt – boka en tid. Det kostar lite tid men ger trygghet. Om du tvekar mellan rött och gult – ring 1177 Vårdguiden för rådgivning.

Vad händer vid ett vårdbesök för ledsmärta?

Många skjuter upp vårdbesök för att de inte vet vad som väntar. Här är vad du kan förvänta dig:

1. Anamnes (samtal): Läkaren frågar om dina symtom – hur länge, var, vad som förvärrar och lindrar. Förbered dig genom att notera detta innan besöket.

2. Klinisk undersökning: Läkaren undersöker rörlighet, stabilitet och eventuell svullnad. Det tar vanligen 5-10 minuter.

3. Eventuell röntgen: Vid misstanke om artros kan röntgen bekräfta diagnosen, men det är inte alltid nödvändigt. En erfaren läkare kan ofta ställa diagnosen kliniskt [5].

4. Plan framåt: Du får en individuell plan som ofta inkluderar träning, eventuellt smärtstillande, och uppföljning. Vid artros kan du bli hänvisad till fysioterapeut eller en strukturerad artrosskola.

Tips inför besöket

• Skriv ner dina symtom: var, hur länge, vad som gör det bättre/sämre
• Notera vilka mediciner du tar (inklusive receptfria)
• Beskriv hur smärtan påverkar din vardag – det hjälper läkaren bedöma allvarlighetsgrad
• Ställ frågan: “Kan jag träna, och i så fall hur?”

Vanliga frågor om ledsmärta och vård

Hur vet jag om min ledsmärta beror på artros?

Typiska tecken på artros är gradvis ökande smärta, stelhet efter vila som släpper inom 30 minuter, och smärta som förvärras vid belastning. Smärtan sitter ofta i knä, höft eller händer. En läkare kan bekräfta diagnosen med klinisk undersökning och eventuell röntgen.

Kan ledsmärta vara något allvarligt?

I de flesta fall beror ledsmärta hos 60+ på artros, som inte är farligt. Men plötslig svullnad med rodnad och feber, kraftig smärta efter fall, eller snabbt insättande smärta utan trauma kan tyda på infektion, gikt eller fraktur och kräver snabb bedömning.

Ska jag gå till vårdcentralen eller akuten?

Vårdcentralen räcker för de flesta ledbesvär. Sök akut vid plötslig kraftig svullnad med feber, led som inte kan belastas alls efter trauma, eller om leden låser sig helt. Vid tveksamhet – ring 1177.

Hur länge ska jag vänta innan jag söker vård?

Om smärtan inte förbättras på 2-3 veckor trots egenvård, eller om den påverkar sömn och dagliga aktiviteter, bör du kontakta vårdcentralen. Vänta inte tills du inte kan röra dig – tidiga insatser ger bättre resultat.

Behöver jag röntga mina leder?

Inte alltid. Röntgen kan bekräfta artros men visar inte alltid hur mycket ont du har – smärtnivån korrelerar dåligt med röntgenförändringar [5]. Röntgen är mest aktuell om diagnosen är osäker eller inför eventuell operation.

Sammanfattning

• De flesta ledsmärtor hos 60+ beror på artros och är ofarliga – men några signaler kräver vård
• Röda flaggor (feber + svullnad, trauma, låst led) kräver snabb kontakt med vården
• Gula flaggor (2-3 veckors besvär, vardagspåverkan) motiverar ett besök på vårdcentralen
• Gröna flaggor (belastningssmärta, kort stelhet, känt mönster) kan du hantera med egenvård och träning
• Ring 1177 om du är osäker – de hjälper dig bedöma om du behöver söka vård
• Skjut inte upp – tidiga insatser ger bättre resultat vid artros

Ta kontroll över din ledhälsa

Oavsett om du just fått en artrosdiagnos eller levt med besvären i flera år – rätt träning gör skillnad. Ledhälsa ger dig ett forskningsbaserat program anpassat efter din led och dina förutsättningar, med animerade illustrationer och automatisk progression.

→ Börja din träningsresa med Ledhälsa

Källor

1. Socialstyrelsen (2021). “Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar.” Stöd för styrning och ledning.
2. Bijlsma JW, et al. (2011). “Osteoarthritis: an update with relevance for clinical practice.” The Lancet, 377(9783), 2115-2126.
3. Runhaar J, et al. (2015). “Subgroup analyses of the effectiveness of oral glucosamine for knee and hip osteoarthritis.” Annals of the Rheumatic Diseases, 74(5), 851-858.
4. Fransen M, et al. (2015). “Exercise for osteoarthritis of the knee: a Cochrane systematic review.” British Journal of Sports Medicine, 49(24), 1554-1557.
5. 1177 Vårdguiden (2025). “Artros.” https://www.1177.se

---

Ledhälsa är ett träningsstöd och friskvårdsverktyg, inte en medicinsk produkt. Vid allvarliga eller försämrade besvär, kontakta vården.