Varför får man artros när man blir äldre?

Åldrandet förklarar en del – men långt ifrån allt

Artros är inte en naturlag för den som åldras. Brosket i dina leder börjar förändras redan i 30–40-årsåldern, men huruvida det leder till smärta och nedsatt funktion beror på en kombination av faktorer – varav många är påverkbara. Det är skillnad på att “ha artros på röntgen” och att ha smärta som begränsar livet [1].

Ändå är det sant att risken ökar med åldern. Varför? Svaret finns i hur kroppen fungerar – och vad som sakta förändras med åren.

Innehåll

Vad som händer med brosket när vi åldras
Musklerna spelar en underskattad roll
Hormonförändringarna efter 50
Inflammaging – kroppens låggradig inflammation
Vad du faktiskt kan påverka
Vanliga frågor

Vad som händer med brosket när vi åldras

Brosket i dina leder är en levande vävnad – inte ett statiskt material som bara slits ner. Det byggs kontinuerligt om av celler som kallas kondrocyter. Problemet är att dessa celler arbetar långsammare ju äldre du blir.

Kollagen och proteoglykaner – de två huvudkomponenterna i brosk – förändras gradvis. Kollagennätverket blir styvare och mer sprött. Proteoglykanerna, som binder vatten och ger brosket dess stötdämpande egenskaper, minskar i mängd. Resultatet: brosket törs ut, tappar elasticitet och tål belastning sämre [2].

En annan faktor är ledvätskan (synovialvätskan). Den fungerar som smörjmedel och näringskälla för brosket. Med åldern minskar dess viskositet – den blir tunnare och smörjer sämre.

Det viktiga att förstå är att brosk inte regenereras av sig självt om du skadar det. Det saknar blodkärl, vilket gör att läkningsprocessen är långsam och begränsad. Men det betyder inte att situationen är statisk – du kan påverka takten.

Vill du förstå artros på djupet? Läs vår kompletta guide om vad artros är och vår guide till artros och ledhälsa.

Musklerna spelar en underskattad roll

Det pratas mycket om brosket – men musklerna runt leden är minst lika viktiga. De fungerar som aktiva stötdämpare som avlastar leden vid varje steg, varje rörelse.

Med åldern sker en gradvis förlust av muskelmassa och muskelstyrka – ett fenomen som kallas sarkopeni. Från 30–35 år tappar de flesta 1–2% muskelmassa per år om de inte tränar aktivt. Det låter lite men blir mycket över tid: vid 70 har den inaktive personen tappat upp till 40% av sin muskelmassa jämfört med toppen [3].

Konsekvensen för lederna: svagare muskler → mer direkt stress på brosket → snabbare slitage. Det är en av de tydligaste mekanismerna bakom varför artros förvärras med åldern – och det är en mekanism du kan bryta.

Studier visar att styrketräning i 60–70-årsåldern kan återbygga muskelmassa och styrka nästan lika effektivt som i yngre år. Kroppen är mer formbar än vi tror [4]. Läs mer om hur styrketräning för 60+ faktiskt fungerar.

Hormonförändringarna efter 50

Östrogen har en skyddande effekt på brosk och ledvävnad. Det håller nere inflammationen i leden och stimulerar kondrocyternas aktivitet. När östrogennivåerna sjunker vid menopaus förlorar lederna en del av detta skydd.

Det är en viktig anledning till att kvinnor drabbas av artros i knä och händer mer än dubbelt så ofta som män efter 50 års ålder. Hos män sker hormonförändringar mer gradvis (testosteron minskar långsammare), vilket delvis förklarar den lägre risken.

Hormoner är inte det enda förklaringen, men de är en del av pusslet – och de hjälper oss förstå varför artrosutvecklingen ofta accelererar just runt eller efter menopaus.

Inflammaging – kroppens låggradig inflammation

Med åldern ökar nivåerna av låggradig systemisk inflammation i kroppen. Forskare kallar det inflammaging (av inflammation + aging) – ett tillstånd där immunsystemet är i ett kroniskt lågaktivt larmberedskapsläge [5].

Den här bakgrundsinflamationen påverkar lederna direkt. Den stör kondrocyternas funktion, stimulerar nedbrytning av brosk och aktiverar de inflammatoriska signalvägar som orsakar smärta och svullnad.

Vad driver inflammaging? Bland annat:

Inaktivitet – rörelse dämpar inflammatoriska markörer
Övervikt – fettvävnad producerar inflammatoriska cytokiner
Dålig kost – ultraprocessad mat och socker höjer CRP-nivåerna
Dålig sömn – sömnbrist ökar IL-6 och andra inflammationsmarkörer

Allt detta är påverkbart. Läs mer om hur antiinflammatorisk kost kan hjälpa vid artros.

Vad du faktiskt kan påverka

Det är lätt att tro att artros “bara händer” med åldern och att det inte finns mycket att göra. Det stämmer inte. Forskning pekar tydligt ut tre faktorer med stor påverkan:

1. Styrketräning

Starka muskler är det bästa skyddet för dina leder. Varje kilo muskelmassa du bygger eller bevarar tar stress från brosket. Och muskelstyrka kan tränas upp oavsett ålder – det är aldrig för sent att börja.

Praktiska övningar som bygger de viktigaste musklerna: stol-resningar, vägg-squats och raka benlyft för knäna – höftlyft och sidoliggande benlyft för höfterna.

2. Hälsosam vikt

Varje kilo övervikt innebär 4–6 kilos extra tryck på knäleden vid varje steg. Viktminskning på 5–10% halverar smärtan vid knäartros enligt kliniska studier. Kombinationen av träning och rätt kost är mer effektiv än endera var för sig.

3. Regelbunden rörelse – inte vila

Det vanligaste rådet “ta det lugnt med lederna” är kontraproduktivt. Brosket behöver belastning för att få näring via ledvätskan. Stillasittande svälter brosket och försvagar musklerna. Daglig rörelse – promenader, cykling, träning – är ett av de bästa sätten att förebygga artros eller bromsa dess utveckling [1].

Vill du förebygga artros eller bromsa ett tidigt stadium? Läs vår guide om att förebygga artros med träning och livsstil.

Vanliga frågor

Är artros oundvikligt när man åldras?

Nej. Röntgenbilder visar att många äldre har broskförändringar utan att ha någon smärta alls. Artros beror på en kombination av ålder, genetik och livsstil – och livsstilsfaktorerna kan du påverka aktivt. Regelbunden träning, hälsosam vikt och bra kost minskar risken markant.

Vid vilken ålder brukar artros börja?

De flesta som får artrossymtom är över 50, och risken ökar med åldern. Men artros kan börja tidigare, särskilt om du har haft ledskador, är kraftigt överviktig eller har ärftlig belastning. Det är inte ovanligt att ha tidiga broskförändringar redan i 40-årsåldern utan att märka av det.

Varför får kvinnor artros oftare än män?

Östrogen har en skyddande effekt på brosket. När östrogennivåerna sjunker efter menopaus förlorar lederna en del av detta skydd, vilket delvis förklarar varför kvinnor – framför allt i knä och händer – drabbas i högre utsträckning än män efter 50.

Kan man bromsa artrosutvecklingen?

Ja. Styrketräning är den mest effektiva bromsande åtgärden – starka muskler avlastar leden och minskar onödigt slitage. Viktminskning om du är överviktig, antiinflammatorisk kost och att undvika långvarig stillasittande hjälper också.

Sammanfattning

Brosket förändras med åldern – men takten beror på livsstil, inte bara biologi
Muskelförlust (sarkopeni) är en nyckelorsak till att leden slits mer med åren
Hormonförändringar efter menopaus ökar risken för kvinnor markant
Inflammaging – kronisk låggradig inflammation – driver brosknedbryning
Styrketräning, hälsosam vikt och daglig rörelse bromsar artrosutvecklingen effektivt

Börja ta hand om dina leder nu

Oavsett om du precis fått en diagnos eller vill vara proaktiv – Ledhälsa ger dig ett personligt träningsprogram anpassat för dina leder, din nivå och din vardag. Animerade illustrationer och automatisk progression. Inget gym behövs.

→ Gör en kostnadsfri funktionsbedömning

Källor

[1] Bierma-Zeinstra, S. M. A., & Koes, B. W. (2007). “Risk factors and prognostic factors of hip and knee osteoarthritis.” Nature Clinical Practice Rheumatology, 3(2), 78–85.

[2] Loeser, R. F. (2010). “Age-related changes in the musculoskeletal system and the development of osteoarthritis.” Clinics in Geriatric Medicine, 26(3), 371–386.

[3] Cruz-Jentoft, A. J., et al. (2019). “Sarcopenia: revised European consensus on definition and diagnosis.” Age and Ageing, 48(1), 16–31.

[4] Liu, C. J., & Latham, N. K. (2009). “Progressive resistance strength training for improving physical function in older adults.” Cochrane Database of Systematic Reviews, Issue 3.

[5] Franceschi, C., et al. (2018). “Inflammaging: a new immune–metabolic viewpoint for age-related diseases.” Nature Reviews Endocrinology, 14(10), 576–590.

[6] 1177 Vårdguiden. (2024). “Artros.” https://www.1177.se/

Ledhälsa är ett träningsstöd och friskvårdsverktyg, inte en medicinsk produkt. Vid allvarliga eller försämrade besvär, kontakta vården.