Skillnaden mellan artros och artrit – enkel förklaring

Artros och artrit – två olika sjukdomar som ofta förväxlas

Artros och artrit är inte samma sak. Artros är ett gradvis slitage av brosket i en led, vanligast hos personer över 50. Artrit är en inflammation i leden, ofta driven av immunsystemet, och kan drabba personer i alla åldrar. Båda ger ledsmärta och stelhet – men orsakerna och de bästa sätten att hantera dem skiljer sig åt [1].

Förvirringen är förståelig. På engelska heter artros faktiskt “osteoarthritis” – vilket innehåller ordet “arthritis”. Men på svenska är skillnaden tydligare, och det är värt att förstå den.

Vad är artros?

Artros är den vanligaste ledsjukdomen i Sverige. Ungefär var fjärde person över 45 år har artros i någon form, och knä, höft och händer är de vanligaste ställena [2].

Vid artros bryts brosket i leden gradvis ner. Brosket fungerar normalt som en stötdämpare och gör att ledytorna kan glida mot varandra utan friktion. När det tunnas ut börjar ledytorna skava mot varandra, vilket ger smärta och stelhet.

Typiska symptom vid artros:

Smärta som ökar vid belastning och minskar med vila
Morgonstelhet som brukar lossna efter 5–15 minuter
Knasande eller knarrande ljud från leden
Nedsatt rörlighet, svårt att sträcka ut eller böja leden fullt ut
Ibland lätt svullnad runt leden

Artros är inte en inflammatorisk sjukdom i grunden – men inflammation kan förekomma, framför allt i perioder när sjukdomen blossar upp. Läs mer om vad artros är i vår kompletta guide till artros och ledhälsa.

Vad är artrit?

Artrit är ett samlingsnamn för ett flertal sjukdomar där leden är inflammerad. Den vanligaste formen är reumatoid artrit (RA), som är en autoimmun sjukdom – det vill säga att immunsystemet av misstag angriper kroppens egna leder.

Reumatoid artrit drabbar ungefär 1% av befolkningen och är vanligare hos kvinnor. Den kan börja i alla åldrar, men debuterar oftast mellan 40 och 60 år.

Andra former av artrit inkluderar psoriasisartrit (kopplad till psoriasis), reaktiv artrit (utlöst av en infektion) och gikt (orsakad av urinsyreansamling i leden).

Typiska symptom vid reumatoid artrit:

Uttalad morgonstelhet som varar mer än 30 minuter
Symmetrisk ledinflammation – om höger hand är drabbad är ofta vänster det också
Rödhet, värme och svullnad i de drabbade lederna
Trötthet och allmän sjukdomskänsla
Kan drabba flera leder samtidigt

Till skillnad från artros kan reumatoid artrit även påverka inre organ och ge systemiska symptom som feber och viktminskning.

Hur skiljer de sig åt – jämförelsetabell

	Artros	Reumatoid artrit
Orsak	Brosket slits ned	Immunsystemet angriper leden
Ålder vid debut	Vanligtvis 50+	Alla åldrar, oftast 40–60
Morgonstelhet	Kort, < 15 min	Lång, > 30 min
Symmetri	Sällan symmetrisk	Ofta symmetrisk
Blodprov	Normalt	Förhöjd CRP, positiv RF
Vanligaste leder	Knä, höft, händer, ryggrad	Händer, handleder, fötter, knä
Behandling	Träning, vikt, ev. smärtstillande	Mediciner (DMARDs) + träning
Röntgen	Synligt broskslitage	Ledeorsion, bentäthetsminskning

Vad de har gemensamt

Trots sina skillnader delar artros och artrit flera viktiga drag:

Båda ger ledsmärta och stelhet. Det är därför de är så lätta att förväxla. Om du har ont i knäet vet du inte utan undersökning om det är artros, artrit eller något helt annat.

Träning hjälper vid båda. Det är kanske det viktigaste att veta. Forskning visar att regelbunden, anpassad träning minskar smärta och förbättrar funktion oavsett om du har artros eller reumatoid artrit [3]. Vila och inaktivitet försämrar båda tillstånden.

Inflammation spelar en roll i båda. Artros är primärt en degenerativ sjukdom, men inflammation förekommer. Artrit är i grunden inflammatorisk. I båda fallen kan en antiinflammatorisk livsstil – rätt kost, regelbunden rörelse, hälsosam vikt – göra skillnad. Läs mer om hur kost kan påverka inflammation vid artros.

Båda är kroniska tillstånd. Ingen av dem “försvinner” på egen hand. Det handlar om att lära sig hantera dem på ett sätt som ger bästa möjliga vardag.

Hur diagnostiseras de?

Både artros och artrit diagnostiseras av en läkare. Diagnosen ställs utifrån:

Klinisk undersökning – läkaren undersöker lederna, bedömer rörlighet, tittar efter svullnad och ömhet.

Blodprov – avgörande för att skilja artrit från artros. Vid reumatoid artrit finns ofta förhöjt CRP (inflammationsmarkör) och positiv reumatoid faktor (RF) eller anti-CCP-antikroppar. Vid artros är blodproven vanligtvis normala.

Röntgen – visar broskets tjocklek och om det finns ledförändringar. Röntgen kan bekräfta artros, men tidig artrit syns inte alltid tydligt.

MR eller ultraljud – används ibland vid misstanke om artrit för att se inflammation i ledkapseln.

Om du har ledsmärta som håller i mer än ett par veckor, och du inte vet varför, är det alltid värt att söka vård för en ordentlig bedömning. Läs mer om när du bör söka vård för ledsmärta.

Vad betyder det för din träning?

Oavsett om du har artros, artrit eller inte fått någon diagnos alls – rörelse är bra för dina leder.

Vid artros är styrketräning den mest välstuderade och effektiva metoden. Starka muskler runt leden avlastar brosket och minskar smärtan. Träning anpassad för knä, höft eller axel kan ge upp till 40% minskad smärta [4].

Vid artrit gäller liknande principer, men med ett viktigt tillägg: under perioder av kraftig inflammation (skov) behöver du anpassa intensiteten. Rörelsträning och lätt styrketräning är ofta lämpligt även under skov, men undvik tung belastning på inflammerade leder. Prata alltid med din reumatolog eller fysioterapeut om du är osäker.

Gemensamt råd: Börja lugnt, öka gradvis, och lyssna på kroppen. Lätt till måttlig smärta under träning är normalt – skarp smärta som ökar är en signal att pausa.

Ledhälsa är utformat för artros i knä, höft och axel. Om du har en artritdiagnos, konsultera din reumatolog innan du börjar ett nytt träningsprogram.

Vanliga frågor

Är artros och artrit samma sak?

Nej. Artros är ett åldersrelaterat slitage på brosket i en led. Artrit är en inflammation i leden, ofta orsakad av immunsystemet som angriper den egna kroppen. De kan ge liknande symptom men har olika orsaker och kräver delvis olika hantering.

Kan man ha både artros och artrit?

Ja. Det är faktiskt relativt vanligt, framför allt hos äldre. En led med artros kan samtidigt drabbas av en inflammatorisk reaktion. En läkare kan skilja dem åt med blodprov och röntgen.

Hur vet jag om jag har artros eller artrit?

Artros ger typiskt smärta som ökar med belastning och minskar med vila. Artrit – särskilt reumatoid – ger uttalad morgonstelhet (mer än 30 minuter) och kan drabba flera leder symmetriskt. Men det är läkaren som ger rätt diagnos via undersökning och prover.

Hjälper träning vid artrit?

Ja. Precis som vid artros har forskning visat att rätt träning minskar smärta och förbättrar funktion även vid reumatoid artrit. Under aktiva skov bör du anpassa träningen och prata med din vårdkontakt.

Är artros ärftligt?

Delvis. Genetik spelar en roll, men livsstilsfaktorer som övervikt, fysisk inaktivitet och tidigare ledskador är lika viktiga. Du kan alltså påverka din risk mer än vad många tror.

Sammanfattning

Artros = broskslitage, vanligast hos äldre, förvärras av inaktivitet
Artrit = inflammation driven av immunsystemet, kräver ofta medicinsk behandling
Båda ger ledsmärta och stelhet – men diagnostiseras via blodprov och röntgen
Träning hjälper vid båda – anpassad rörelse är en av de effektivaste metoderna
Osäker på din diagnos? Söka vård – rätt diagnos ger rätt åtgärd

Ta hand om dina leder – börja idag

Om du har artros i knä, höft eller axel ger Ledhälsa dig ett personligt träningsprogram med animerade illustrationer och automatisk progression. Ingen fysioterapeut behövs – du tränar i din egen takt, när det passar dig.

→ Gör en kostnadsfri funktionsbedömning

Källor

[1] Socialstyrelsen. (2023). “Artros – nationella riktlinjer.” socialstyrelsen.se

[2] Turkiewicz, A., et al. (2014). “Current and future impact of osteoarthritis on health care: a population-based study with projections to year 2032.” Osteoarthritis and Cartilage, 22(11), 1826–1832.

[3] Rausch Osthoff, A. K., et al. (2018). “2018 EULAR recommendations for physical activity in people with inflammatory arthritis and osteoarthritis.” Annals of the Rheumatic Diseases, 77(9), 1251–1260.

[4] Fransen, M., et al. (2015). “Exercise for osteoarthritis of the knee.” Cochrane Database of Systematic Reviews, Issue 1.

[5] 1177 Vårdguiden. (2024). “Reumatoid artrit.” https://www.1177.se/

Ledhälsa är ett träningsstöd och friskvårdsverktyg, inte en medicinsk produkt. Vid allvarliga eller försämrade besvär, kontakta vården.