Förstå din artrossmärta - Varför ont inte betyder skada

Artrossmärta betyder inte att leden går sönder

Smärta vid artros är sällan ett tecken på att skada pågår i leden. Modern smärtforskning visar att artrossmärta oftast beror på ett överkänsligt nervsystem, muskelsvaghet och inflammation – inte på att brosket bryts ner just nu. Att förstå artrossmärta är det första steget till att kunna hantera den [1].

Det här är kanske den viktigaste insikten du kan få: ont betyder inte sönder. Och det förändrar allt – vad du vågar göra, hur du rör dig och hur mycket makt smärtan har över din vardag.

Innehåll

Det gör ont — är det farligt?
Varför artros gör ont – en modern förklaring
Den överraskande klyftan mellan röntgen och smärta
God smärta och dålig smärta – så skiljer du dem åt
Vad gör smärtan värre?
Vad gör smärtan bättre?
Praktiska strategier du kan börja med idag
Vanliga frågor om artrossmärta

Det gör ont — är det farligt?

Du reser dig från soffan och det hugger till i knäet. Du vaknar på natten med molande värk i höften. Du undviker trappor för att du vet hur det kommer att kännas.

Den naturliga tanken är: “Något måste vara fel. Om det gör så ont, måste leden hålla på att gå sönder.”

Den tanken är förståelig. Men den stämmer sällan.

Vid artros har smärtsystemet ofta blivit överkänsligt. Det skickar starkare signaler än situationen kräver – ungefär som ett brandlarm som går igång av matos istället för en riktig brand. Larmet är påslaget, men det brinner inte.

Det betyder inte att smärtan är inbillad. Den är verklig och den påverkar ditt liv. Men orsaken till smärtan är sällan att leden skadas just nu. Och den insikten öppnar dörren till att hantera smärtan på ett helt annat sätt.

Läs mer i vår kompletta guide till artros och ledhälsa.

Varför artros gör ont – en modern förklaring

Länge trodde man att artrossmärta enbart berodde på skadat brosk. Men brosk saknar nerver – det kan inte göra ont i sig självt. Så varför gör det då ont?

Forskning visar att smärta vid artros har flera samverkande orsaker [2]:

Ett överkänsligt nervsystem

Central sensitisering innebär att nervsystemet blivit överdrivet vaksamt. Signaler som normalt inte uppfattas som smärta – tryck, sträckning, till och med temperaturförändringar – tolkas plötsligt som hotfulla. Hjärnan höjer volymen på alla signaler från leden, även de som egentligen är ofarliga.

Det förklarar varför smärtan ibland känns oproportionerlig. Du gör något du gjort tusen gånger förut, men plötsligt gör det mer ont. Det är inte leden som blivit sämre – det är smärtsystemet som blivit känsligare.

Inflammation som kommer och går

Vid artros uppstår låggradig inflammation i leden som varierar över tid. Vissa dagar är den mer aktiv, andra dagar mindre. Det förklarar de dagliga svängningarna i smärta som många känner igen – bra dagar och dåliga dagar utan tydlig orsak.

Muskelsvaghet som ökar belastningen

När du undviker rörelse på grund av smärta försvagas musklerna runt leden. Svagare muskler betyder sämre stötdämpning, vilket gör att leden tar mer belastning. Det leder till mer smärta, som leder till ännu mindre rörelse. En ond spiral som rätt träning kan bryta.

Den överraskande klyftan mellan röntgen och smärta

Här kommer det som överraskar de flesta: det finns inget tydligt samband mellan hur leden ser ut på röntgen och hur mycket ont du har.

En stor forskningsstudie visade att många personer med tydliga artrosförändringar på röntgen hade minimal eller ingen smärta. Samtidigt hade personer med lindriga förändringar ibland kraftig smärta [3]. Röntgenbilden visar strukturen – men den visar inte hur du mår.

Det betyder att:

En “dålig” röntgenbild är inte en livstidsdom. Den säger inte hur mycket smärta du kommer ha eller vad du kan göra.
Din smärtnivå kan förändras även om röntgenbilden ser likadan ut. Smärtan är påverkbar.
Faktorer du kan styra – styrka, rörelse, sömn, stress – har ofta större betydelse för din smärta än vad röntgenbilden visar.

Det här är inte bara tröstande ord. Det är vad forskningen visar, gång på gång. Och det är grunden till att träning fungerar så bra – den påverkar precis de faktorer som styr smärtan.

Lär dig mer om vanliga myter om artros och vad forskningen faktiskt säger.

God smärta och dålig smärta – så skiljer du dem åt

Att all smärta inte är farlig innebär inte att ingen smärta är det. Du behöver kunna skilja mellan smärta som är normal och smärta som kräver uppmärksamhet.

Smärta som är normal vid artros

Molande, dov värk som varierar under dagen
Stelhet på morgonen som lättar inom 30 minuter
Lätt till måttlig smärta under eller efter aktivitet (2–4 på en tiogradig skala)
Smärta som återgår till din normalnivå inom 24 timmar

Smärta som du bör vara uppmärksam på

Skarp, plötslig smärta som uppstår i samband med en specifik rörelse
Smärta som ökar kraftigt under aktivitet och inte avtar
Svullnad kombinerad med rodnad och värme
Smärta som fortfarande är tydligt värre efter 24 timmar

24-timmarsregeln

Det enklaste verktyget för att bedöma smärta är 24-timmarsregeln: om din smärta efter en aktivitet har återgått till din normalnivå inom ett dygn, har du inte gjort för mycket. Om smärtan fortfarande är förhöjd nästa dag, behöver du anpassa – inte sluta, utan justera.

Det kan innebära att minska intensiteten, förkorta passet eller välja en annan aktivitet. Målet är att hitta din gräns och gradvis flytta den framåt.

Vad gör smärtan värre?

Att förstå artrossmärta handlar också om att känna igen vad som förstärker den. Här är de vanligaste förvärringsfaktorerna:

Inaktivitet. Det är kanske det mest kontraintuitiva: att vila gör ofta smärtan värre på sikt. Musklerna försvagas, lederna stelnar och nervsystemet blir känsligare. Rörelse är inte bara säkert – det är nödvändigt.

Katastroftankar. Hur du tänker om din smärta påverkar hur stark den upplevs. Tankar som “det kommer bara bli värre” eller “jag kan aldrig göra det här igen” aktiverar stressresponser i kroppen som förstärker smärtan [4]. Det handlar inte om att tänka bort smärtan – utan om att inte lägga på ett extra lager.

Dålig sömn. Sömnbrist gör nervsystemet känsligare och sänker din smärttröskel. En dålig natt kan göra att samma aktivitet som gick bra igår plötsligt gör ont idag. Att prioritera sömn är en av de mest underskattade smärtstrategierna.

Stress och oro. Kronisk stress håller nervsystemet i ett konstant alarmberedskap. Det gör alla smärtsignaler starkare. Att hitta sätt att varva ner – oavsett om det är promenader, andningsövningar eller tid med vänner – påverkar faktiskt din smärta.

Vad gör smärtan bättre?

Precis som det finns faktorer som förvärrar smärta finns det faktorer som minskar den. Och de flesta ligger inom din kontroll.

Rörelse. Regelbunden, anpassad rörelse är den mest effektiva smärtlindraren vid artros. Forskning visar att styrketräning minskar smärta med 30–40% efter 12 veckor [1]. Det behöver inte vara mycket – en promenad, lätta övningar hemma eller att ta trappan istället för hissen. Viktigast är att du rör dig regelbundet.

Styrka. Starkare muskler avlastar leden och förbättrar stötdämpningen. Det minskar belastningen på de strukturer som kan orsaka smärta. Varje kilogram starkare muskulatur gör skillnad. Läs mer om att börja träna efter 60 och hur du kommer igång tryggt.

Förståelse. Det du just läser nu – att förstå din smärta – är i sig en smärtlindrare. Studier visar att smärtutbildning minskar smärta och förbättrar funktion hos personer med artros [5]. När du förstår att smärta inte betyder skada, minskar hjärnans behov av att skicka varningssignaler.

Sömn. God sömn återställer nervsystemets känslighet och höjer din smärttröskel. Enkla åtgärder som regelbundna sovtider, ett svalt sovrum och att undvika skärmar före sänggåendet kan göra en påtaglig skillnad.

Praktiska strategier du kan börja med idag

Att förstå smärta är värdefullt, men det räcker inte. Här är tre konkreta strategier som omsätter kunskapen till handling.

Gradvis exponering – flytta gränsen framåt

Om smärtan har fått dig att undvika vissa aktiviteter – trappor, promenader, att resa dig från golvet – kan du börja arbeta dig tillbaka steg för steg.

Välj en aktivitet du undviker
Börja med en liten version av den (en trappsteg, en kort promenad, resa dig från en hög stol)
Gör den regelbundet under en vecka
Öka gradvis när det känns hanterbart

Det viktiga är inte hur mycket du gör, utan att du gör det regelbundet. Nervsystemet behöver upprepade, positiva erfarenheter för att sänka sin vaksamhet.

Aktivitetsplanering – undvik berg-och-dalbanan

Många med artros följer ett mönster: bra dag → gör för mycket → dålig dag → vilar helt → bra dag igen. Den berg-och-dalbanan håller smärtan instabil.

Istället, testa att:

Sätta en daglig basnivå av rörelse som du klarar även på dåliga dagar
Hålla den nivån konsekvent, oavsett hur du mår
Öka bara med små steg när basnivån känns enkel i minst en vecka

Jämn belastning ger nervsystemet trygghet. Det vet vad som väntar och behöver inte höja beredskapen.

Smärtdagboken – se mönstren

Att skriva ner din smärta i några veckor kan avslöja mönster du inte märker i stunden. Notera:

Smärtnivå på morgonen (0–10)
Vad du gjorde under dagen
Smärtnivå på kvällen
Hur du sov natten innan

Efter två till tre veckor börjar mönster framträda. Kanske upptäcker du att dålig sömn förutsäger sämre dagar, eller att en promenad på morgonen gör resten av dagen bättre. Den kunskapen ger dig kontroll.

I Ledhälsa finns inbyggd träningslogg som hjälper dig följa dina framsteg och se hur smärtan förändras över tid – läs mer om hur ledträning fungerar.

Vanliga frågor om artrossmärta

Betyder smärta vid artros att leden förstörs?

Nej. Smärta vid artros handlar oftast om ett överkänsligt nervsystem, inflammation och muskelsvaghet – inte om att leden håller på att gå sönder. Forskning visar att röntgenförändringar och smärtnivå ofta inte stämmer överens [3].

Hur vet jag om min smärta är farlig?

Smärta som är skarp, plötslig och tilltar snabbt, eller som åtföljs av kraftig svullnad, rodnad och värme, bör bedömas av vården. Molande värk som varierar med aktivitet och vila är typisk artrossmärta och inte farlig.

Kan jag röra mig trots att det gör ont?

Ja. Lätt till måttlig smärta under aktivitet är normalt och ofarligt vid artros. Nyckeln är 24-timmarsregeln – om smärtan återgår till din normalnivå inom ett dygn har du inte gjort för mycket.

Varför gör det mer ont vissa dagar?

Artrossmärta påverkas av sömn, stress, väderleksförändringar, aktivitetsnivå och humör. Dålig sömn eller en stressig period kan göra att smärtan tillfälligt ökar utan att det betyder att leden blivit sämre.

Hjälper det att vila vid artrossmärta?

Kortvarig vila kan lindra akut smärta, men långvarig vila gör ofta smärtan värre. Inaktivitet leder till svagare muskler, stelare leder och ett nervsystem som blir ännu känsligare. Regelbunden rörelse är den mest effektiva strategin.

Vad är central sensitisering?

Central sensitisering innebär att nervsystemet blivit överkänsligt och förstärker smärtsignaler. Det förklarar varför du kan känna mer smärta än vad tillståndet i leden motiverar. Träning, god sömn och smärtförståelse kan minska denna överkänslighet [2].

Kan artrossmärta minska utan medicin?

Ja. Forskning visar att styrketräning minskar artrossmärta med 30–40% efter 12 veckor [1]. Att förstå sin smärta, sova bättre och röra sig regelbundet är alla evidensbaserade strategier som fungerar utan medicin.

Sammanfattning

Ont betyder inte sönder – artrossmärta beror oftast på ett överkänsligt nervsystem, inte på pågående ledskada
Röntgenbilden berättar inte hela historien – det finns inget tydligt samband mellan röntgenförändringar och smärtnivå
Smärta är påverkbar – rörelse, styrka, sömn och förståelse minskar smärtan
Använd 24-timmarsregeln – om smärtan normaliseras inom ett dygn efter aktivitet har du inte gjort för mycket
Jämn belastning slår berg-och-dalbanan – regelbunden rörelse på en hållbar nivå ger bättre resultat än att växla mellan för mycket och för lite

Ta nästa steg mot mindre smärta

Att förstå din artrossmärta är det första steget. Nästa steg är att börja röra dig – på rätt nivå, med rätt stöd. Ledhälsa ger dig ett personligt träningsprogram med animerade illustrationer, anpassat efter din smärtnivå och funktion. Programmet justeras automatiskt när du blir starkare.

Gör en kostnadsfri funktionsbedömning (3 minuter)
Få ett program anpassat för just din situation
Börja träna – appen guidar dig steg för steg

→ Starta din kostnadsfria funktionsbedömning

Källor

[1] Bennell, K. L., & Hinman, R. S. (2011). “A review of the clinical evidence for exercise in osteoarthritis of the hip and knee.” Journal of Science and Medicine in Sport, 14(1), 4–9.

[2] Lluch, E., et al. (2014). “Evidence for central sensitization in patients with osteoarthritis pain.” European Journal of Pain, 18(10), 1367–1375.

[3] Bedson, J., & Croft, P. R. (2008). “The discordance between clinical and radiographic knee osteoarthritis.” Annals of the Rheumatic Diseases, 67(11), 1545–1549.

[4] Somers, T. J., et al. (2009). “Pain catastrophizing and pain-related fear in osteoarthritis patients.” Arthritis Care & Research, 61(8), 1018–1024.

[5] 1177 Vårdguiden. (2024). “Artros.” https://www.1177.se/

Ledhälsa är ett träningsstöd och friskvårdsverktyg, inte en medicinsk produkt. Vid allvarliga eller försämrade besvär, kontakta vården.